Empirisk vetenskap går ut på att genom experiment och observationer av verkligheten dra slutsatser om densamma. Det verkar inte vara något för Nobelstiftelsen som återigen envisas med att peka ut enbart Sverigedemokraterna som persona non grata. Vad har vi då för erfarenheter av att utestänga SD där alla andra partier är välkomna? Om syftet är att skada SD så borde det vara uppenbarat vid det här laget att den strategin inte fungerar. Och för SD:s sympatisörer, som i hög grad är skeptiska till "eliten", är det väl få institutioner som framstår som mer elitistiska än Nobelstiftelsen.
Men jag har kanske fel i ett grundläggande antagande. Nobelstiftelsen vill kanske inte alls skada SD, utan hjälpa partiet att upprätthålla sin status som en av eliten föraktad outsider och på så sätt ta SD till ännu högre opinionsstöd. I så fall är Nobelstiftelsens ledamöter lika sluga som man skulle kunna föranledas att tro om ett sådant exklusivt gäng.
Det kan ju förstås också förhålla sig på ett tredje sätt. Nobelstiftelsen vill inte att deras priser ska associeras med – och de själva vill slippa frotteras med – oberörbara företrädare för Sverigedemokraterna. Och för Nobelstiftelsen spelar det överhuvudtaget ingen roll om detta gynnar eller missgynnar SD i opinionsmätningarna, så länge de själva kan fortsätta existera i sin självvalda bubbla.
Det skulle kunna förklara varför inte Nobelstiftelsen tillämpar samma moraliska kriterier på alla sina inbjudna eller oinbjudna. Det brukar ju inte saknas företrädare för despotiska regimer på den där festen, som har mycket mer än Sverigedemokraterna på sitt samvete. Men som exempelvis ambassadörer så representerar de ju inte bara sina hemländer utan också en välpolerad global diplomatisk elit och de vet hur man för sig i officiella sammanhang.
Enligt Nobelstiftelsen är det faktiskt denna tredje förklaring som är korrekt. Stiftelsen struntar i de partipolitiska konsekvenserna. Stiftelsens presschef Mikael Östlund förklarade för TT:
– Nobelstiftelsen sitter inte och analyserar partier utifrån opinionsmätningar utan man har ju en gång tagit ställning till hur man ser på det partiet. När man eventuellt har anledning att ompröva det, då gör man det.
TT hade även fräckheten att fråga om Kinas ambassadör är inbjuden:
– Jag har faktiskt ingen kännedom om det alls. Och hade jag haft det hade jag inte sagt någonting innan den 5 december heller.