Arendal har varit på besök. Skärgårdsstaden på Sörlandet som startat en norsk motsvarighet till Almedalsveckan hade skickat hit en manstark delegation för att stämma av sina nyvunna erfarenheter med den gotländska förebilden.
Manstark är rätt ord för gruppen var påfallande enkönad. Borgmästare, landshövding, kommunchef, tidningsredaktör, alla var de män. Inte hade Gotland skickat en sådan delegation?
Arendalsveckan har ett lite annat upplägg än vår vecka. De satsar mer på debatt och att föra samman företrädare för olika partier runt givna ämnen. Inför nästa års stortingsval hålls den första partiledardebatten under Arendalsveckan.
Tanken är intressant men jag är inte säker på att det skulle förbättra Almedalsveckan om man ändrade dagens upplägg där partierna huvudsakligen framträder separat. Vi behöver arenor där partierna får utveckla sin politik utan avbrott och ständiga frågor som så ofta blir fallet i TV-studior och debatter. Det är en del av Almedalsveckans styrka att partiledarna får tala till punkt.
Men ifrågasättandet måste också ha sin tid. Jag hoppas det var fler än jag som höjde ögonbrynen under tisdagens ”Hübinette” i SvT. Där fick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson berätta om sin politiska start i en liten SD-förening med ”sund ideologisk ansats”.
Järnrörsfilmen beskrivs som en fyllediskussion på låg intellektuell nivå som Åkesson inte känner att han ”har något ansvar för”. Att Zlatan Ibrahimovic kallas legosoldat är ett skämtsamt uttryck och svenskhet är något som man får skapa själv.
De uppföljande frågorna saknas tyvärr ofta i programmet och Sveriges mesta teflonpolitiker glider med ett snett leende ut i fluffigheten. Den hårda kärnan där en riksdagsledamot, utan att ingripa, filmar en partikamrat som hotar en svensk medborgare och talar om att Sverige inte är ”ditt land” skjuts åt sidan och dras aldrig fram igen. Jag skulle tro att Jimmy Åkesson var mycket nöjd efteråt.
Någon mindre nöjd bör Sverigedemokraternas partiordförande ha varit i går när det framkom att en annan medlem av riksdagsgruppen förolämpat en vakt vid riksdagshuset med rasistiska och nedsättande kommentarer, allt avlyssnat av närvarande poliser.
Vi behöver inte fler exempel. Det sverigedemokratiska mönstret framträder fullt tydligt.
Det är sent på natten, man är full eller har varit med om något upprörande. Då är det inte så konstigt om fernissan spricker och den vanliga disciplinen inte riktigt fungerar. Och det är det riktiga SD vi ser i sprickorna.