Nu är det upp till bevis

Politik2013-05-29 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

KRÖNIKA

Njuter av den vackraste tiden på året. Allt går så fort i naturen just nu, så det är svårt att hinna med i växternas kraftfulla utveckling.

Vi har äntligen fått lite regn efter ett torrt första halvår, regnet kom lagom till rapsens blomning, det lyser kraftfullt gult på fler fält än vanligt här nere i södra Skåne i år.

Men det mesta av växtodlingssäsongen har vi framför oss, det är lika spännande varje år, och om väder och vind vet vi inget!

När jag skriver den här krönikan packar jag till en av årets höjdpunkter, LRF:s riksförbundsstämma. Det är något speciellt med stämmor, man vet en del om vilka ämnen som kommer upp till diskussion, vi har i år 76 motioner att behandla på stämman. Men hur debatten och besluten landar det avgör stämman och dess fullmäktige, därför är det alltid spännande med stämma.

Spännvidden är stor, allt från en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och jordbrukspolitik, till varg- och vildsvinsfrågor. Sverige är ett långt land med olika förutsättningar, det syns också tydligt motionsflödet.

När det gäller jordbrukspolitik så fortskrider förhandlingarna på EU-nivå. EU:s långtidsbudget för 2014-2020 är ännu inte beslutad eftersom EU-parlamentets ställningstagande saknas.

Det är först efter budgetbeslutet som vi med säkerhet kan veta hur mycket EU-medel vi får till Sverige och till det svenska landsbygdsprogrammet.

Nu hoppas vi att det blir en politisk överenskommelse om regelverket för CAP i juni, det vill säga att Europaparlamentet, EU-kommissionen och Jordbruksministerrådet blir överens om de grundläggande reglerna.

Det formella beslutet kan inte fattas förrän efter det att långtidsbudgeten är beslutad. Först därefter kan man besluta om tillämpningsregler på EU-nivå och på nationell nivå.

I förra veckan gjorde landsbygdsministern, Eskil Erlandsson, ett utspel där han inom den kommande jordbrukspolitiken vill destinera ett särskilt stöd till mjölkkor.

Han pekar på möjligheten att i den nya jordbrukspolitiken inrätta ett så kallat Kopplat stöd på 1 000-1 500 kronor per ko och år. För att detta kostöd, och för många andra frågor om den svenska tillämpningen av jordbrukspolitiken ska bli verklighet, krävs det riksdagsbeslut.

Svenska politiker har generellt sett en negativ inställning till EU:s jordbrukspolitik, vilket har varit till nackdel för svenska bönder. Nu är det upp till bevis om vi ska vara med i matchen fram till 2020. Vi skapar jobb och tillväxt. I de senaste budgetförhandlingarna i EU riskerar det svenska landsbygdsprogrammet att minska med 500 miljoner kronor per år. Utan nationella insatser kan konsekvenserna för svensk landsbygd bli dramatiska.

Därför måste nu regeringen investera för framtiden. På grund av resultatet i EU:s budgetförhandlingar måste den svenska medfinansieringen till Landsbygdsprogrammet öka med 500 miljoner kronor, jämfört med perioden 2007-2013. Endast då kan den totala budgeten för programmet hållas oförändrad.

Jag hoppas regeringen väljer att investera för att säkra en produktion av svensk mat.