Nu tar Sverige över stafettpinnen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Önskelistan på vilka frågor som ska uppmärksammas har vuxit sig lång och tyder till viss del på att engagemanget för EU skiljer sig från 2001 när vi senast var ordförandeland. Men utrymmet som ett ordförandeland har att röra sig med är mindre än vad många hoppas på. De frågor som Sverige tar över från föregående lands ordförandetid kommer utgöra en stor del av dagordningen.
Svenskars syn på EU har förändrats markant sedan medlemskapet 1995, då var 49 procent emot och 36 för. Svenskar är måhända ett ganska skeptiskt folk överlag som inte gärna rusar in i det okända - men det är samtidigt lätt att få oss att ompröva våra åsikter.Mellan våren och hösten 2008 stod den ekonomiska krisens utbredning klar och det syntes på opinionssiffrorna som dök i hela EU med undantag för ett fåtal länder, däribland Sverige.
I de preliminära resultaten av EU:s opinionsundersökning "Eurobarometer" för 2008 är 59 procent av svenskarna positiva till medlemskapet i unionen, det är 6 procent högre än EU- genomsnittet.Den utbredda lågkonjunkturen och allmänna missmodet resulterade, tvärtemot vad man kan förvänta sig, i ett ökat stöd för unionen. Slovenien, Nederländerna och Slovakien var andra länder som, i likhet med Sverige, fått en mer positiv syn på unionen under de kritiska månaderna.
Skulle man generalisera över vilka som är allra mest EU positiva så är det yngre människor, studerande, egen-företagare och tjänstemän. Av manligt kön.Hela 62 procent av EU:s befolkning anser att de har god kunskap om unionen. Det tyder på att man vet vad man bygger sina åsikter på. Också det högre valdeltagandet i senaste EU-valet pekar på att européer i allmänhet och svenskar i synnerhet har en bättre kännedom om EU liksom en starkare tilltro till unionen.
Delvis kan man förklara skiftningen med att ju längre Sverige har varit med i EU desto fler konkreta fördelar ser människor med det europeiska samarbetet. Samtidigt så är det alltid lättare att vara för något som man i viss utsträckning också identifierar sig med.
Den yngre generationen som växer upp idag kommer inte känna till något annat än att de bor i ett EU-land och kommer antagligen inte heller reflektera över medlemskapet på samma sätt som de generationer som var med om själva inträdet gör. Man kan också ana att Sverige, som det mindre land vi är, uppvisar särskilt mycket positiva känslor för en stor union när tiderna är svåra.
Utan att hoppas på för mycket under de kommande månaderna, så kan man ändå önska att Sverige tar tillfället i akt att demonstrera denna nyliga och dokumenterade kärlek till unionen för sina grannar.
Det är trots allt extra viktigt för en mindre nation att göra sig synlig som en villig samarbetspartner.