Almedalsveckan är årets stora intellektuella stimulans. Bara att välja. Av de ekonomiska seminarierna var Centerns det intressantaste. Hos Socialdemokraterna var vi ett femtital som inte kom in – för liten lokal. Landshövdingens ministerkamp för yrkesutbildning var det roligaste, vi skrattade ännu efteråt. Nikodemussamtal med näringsminister Mikael Damberg lockade stor publik till Domkyrkan.
Redan på måndagmorgon hamnade jag på ett riktigt framåtsyftande seminarium: Framtidens politik kräver fler kompromisser över blockgränserna. Jag hade inte tänkt på att det var de politiska ungdomsförbunden som bjöd in. Så jag var överlägset äldst i TCO:s fullsatta tält. Om ni inte har tänkt på det så är Almedalsveckan ett tillfälle för kommande politiker.
Allt var upplagt som På spåret i TV. Alla ungdomsförbund utom KD ställde upp med ordförande. Ung Vänsters Henrik Malmrot sattes att kompromissa ihop sig med Magnus Ek från CUF om skolpolitiken. I redovisningen gällde att ge och ta. Vänstern får acceptera skolval om alla är väl informerade. Centern trycker på att alla måste ha grundskola inom rimligt avstånd och att undervisningens kvalitet är viktigare än vem som genomför utbildningen.
Philip Botström från SSU och Benjamin Dousa, MUF pratade länge med varandra innan de sytt ihop en kompromiss om bostadsbyggande. De är överens om att en miljon bostäder måste byggas till 2030. Sossen får gå med på att utländsk arbetskraft kommer att behövas och att en del detaljplanekrav måste lättas. Moderaten godtar med tvekan fastighetsskatt som ett sätt att finansiera liksom statliga lån för att rusta upp miljonprogrammet från 60-talet.
Grön ungdoms språkrör Hanna Lidström pratade med Hedvig Åkesson från KD om mer makt till kvinnor. Kristdemokraten är mycket tveksam till att kvotera i familjeförsäkringen och att ge jämställdhetsbonus till män som stannar hemma. Miljöpartisten går med på att dela pensionsrätt lika och att samhället måste erkänna olika familjetyper. Det ska vara möjligt för en kvinna att stanna hemma och ta hand om sina barn. Båda vill höja statusen för kvinnliga yrken.
Många applåder, alla hade sina supportrar. Samtalet var vänligt, de svåra frågorna kom inte upp. Hur LO ser på utländsk arbetskraft i byggsvängen eller Vänsterns absoluta krav gällande vinst i välfärden berördes inte. Kristdemokraten pratade inte om vårdnadsbidrag och ingen tog upp Skolkommissionens förslag om lottning till attraktiva skolor. Svenska ungdomspolitiker är inte särskilt revolutionära. Det fanns en jury som gav segern till paret SSU – MUF för tydlighet i argumentationen. För mig tycktes dock Magnus Ek från CUF och Henrik Malmrot från Ung Vänster ha störst potential som kommande politiker. Det är fint att de som kommer att finnas med i utvecklingen för årtionden framåt gör en sån här avstamp i Almedalen i Visby.