Sverige kan få nya regler rörande estetiska operationer. Under onsdagen presenterade Socialstyrelsens utredare Karin Lindell sina förslag om en uppstramning av patientskyddet för de som vill förändra sitt utseende, utan att det föreligger något medicinskt skäl för ingreppet.
I dagsläget omfattas inte skönhetsklinikernas patienter av patientförsäkringen. Det innebär att ett skönhetsingrepp som gått fel inte ersätts på samma sätt som om det varit en operation inom den vanliga sjukvården. Estetiska behandlingar innefattas inte i hälso- och sjukvård eller tandvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Utredaren föreslår att det stiftas en ny lag för att reglera området.
Den tyngsta delen i åtgärdsbatteriet är kravet på tillstånd för att få utföra estetiska behandlingar. Det innebär att den som vill driva en skönhetsklinik måste ha en föreskriven utbildning och den erfarenhet som krävs för att få tillstånd att behandla patienter.
De som bryter mot tillståndskravet föreslås kunna dömas till fängelse i högst sex månader. En rimlig påföljd med tanke på de stora konsekvenser en dåligt utförd operation kan ha för den enskilde patienten.
En annan viktig åtgärd är att införa en 18-årsgräns för den här typen av ingrepp. Det kan också komma att krävas skriftligt samtycke och betänketid för att genomföra en behandling. Och det är verkligen inte en dag för tidigt. Man kan på goda grunder ifrågasätta barns möjligheter eller påstådda rätt att själva få råda över sin egen kropp i detta avseende. Även om en sjuttonåring inom ett år förväntas kunna ta ställning i riksdagsval så innebär det inte att de, generellt sett, har den mognad som krävs för att överblicka konsekvenserna av ett utseendeförändrande ingrepp.
Nu kan det väl knappast beskrivas som ett allmänt utbrett fenomen att minderåriga lägger sig på operationsbordet i syfte att förbättra sitt utseende. Av de, i utredningen redovisade, 38 831 estetiska behandlingar som utfördes 2011 var 116 på minderåriga.
Men då är alla typer av behandlingar redovisade. Mindre än hälften var, som man får förstå det, ingrepp som inte innebar så mycket arbete med skalpellen.
Oavsett om det inte utförts särskilt många ingrepp på minderåriga är det bra om det sätts en definitiv åldersgräns eftersom då stängs dörren för de tonåringar som vill förbättra sitt utseende med plastikkirurgi. Massmedia och, på senare tid, även så kallade sociala media förmedlar dagligen ett kroppsideal som ofta förutsätter operationer.
De senaste åren har också floran av tonåriga bloggdrottningar starkt bidragit till att ett osunt kroppsideal slagit rot. Det är ingen tvekan om att skönhetsoperationer och mindre ingripande behandlingar, på senare tid, normaliserats och ses numer, inom vissa grupper, som ett helt naturligt alternativ om man är missnöjd med sitt utseende.
Utredningens förslag är behövliga både för att rensa upp bland klinikerna och för att minska trycket på unga tjejer att modifiera sitt utseende.