Vad Skansen är för Sverige, det är Bungemuseet för Gotland. Fast utan björnar. Det tillhör de äldsta friluftsmuseerna i Sverige och i världen.
Det grundades 1907, för att ”sammanföra vad som ännu kan finnas kvar, ägnat att illustrera och forska i den gotländska allmogens liv under gångna tider, väl bevara dessa samlingar samt hålla dem tillgängliga för allmänheten”.
Vinna eller försvinna
Just nu gäller det för Bungemuseet att vinna eller försvinna. Att det finns problem har alla intresserade vetat länge. Vi välkomnar en ny, utomordentligt välskriven, klar och uppfordrande utredning. Problemen listas och det ges förslag till en möjlig utveckling framåt.
Bungemuseet består av gamla byggnader. Att underhålla dem kräver både kunskaper, mycket arbete och en hel del pengar. Som det ser ut nu har så mycket av intäkterna från entréer och program gått till att underhålla byggnader, att man har inte kraft att utveckla verksamheten. ”Det är faktiskt så att ledamöter i styrelsen också är frivilliga på museet…”
Det har varit samma väl sammanhållna grupp rätt länge, men de börjar bli äldre. De ser att nu behövs förändring av hela organisationen.
Mindre verksamhet har betytt färre besökare. Från över 60 000 på 1980-talet till cirka 12 000 år 2012. Besök av skolklasser har minskat mycket. Det har tillkommit så många fler intressanta besöksmål på Gotland. Konkurrensen har hårdnat kan man säga.
Folk vill inte bara titta på något, man vill uppleva och själv delta. Kulturpolitiken ställer nya krav: ”Experternas roll har blivit den som ’dialogskapare’ och ’stimulerare’”.
Områden för förändring
Utredningen analyserar områden för förändring: ”noggrant granska vilka målgrupper man vill och kan nå…skapa aktiviteter som attraherar frivilliga… skapa partnerskap som museet och samarbetspartners kan vinna på… se över vilka fastighetsdelar man behöver…” Man kan inte fortsätta samla in hus som skapar nya underhållsbehov. Ägandet av fastigheterna och driften av museet måste skiljas åt.
Föreningen skall äga och ha ansvar för byggnaderna. För det behövs en underhållsfond. Medel till den kan man få genom att sälja av fastigheter man nu äger utanför museiområdet; sälja aktier, samt insamlingar och sponsorer. Byggnadsvården kräver kompetens som nu inte finns på museet. Samverkan kanske med Gotlands museum eller Byggnadshyttan.
Region Gotland och dess Kultur- och fritidsförvaltning är väl medveten om Bungemuseets stora betydelse. Därifrån kan man bara engagera sig i driften, inte ägandet. Man är beredd att fördubbla det årliga driftbidraget till 800 000 kronor.
Samordning med länsmuseet
Utredningen vill bilda ett driftbolag där Region Gotland har ordförandeposten, Bungeföreningen står för de frivilliga och Gotlands museum blir huvudägare som varande den med störst kompetens på området.
Det tycks mig naturligt att Bungemuseet samordnas med länsmuseets övriga kulturarvsarbete, på samma sätt som gäller för Kattlunds, Petesgården och Norrbys kulturreservat.
Det finns spännande förslag i utredningen. Miljön på Bungemuseet borde vara perfekt för kurser i växtfärgning, ulltovning, linberedning, träslöjd och andra hantverk som syftar till att bevara gammal kunskap. Eller samverkan med universitetsutbildning i byggnadsvård.
De miljöer som skapats på Bungemuséet är i dagens situation unika och värda att lämna vidare till nya generationer. Museets styrelse vill arbeta under 2014 med att genomföra den föreslagna förändringen. Sen vet man om det är möjligt, om tilltänkta samarbetspartners ställer upp, om intresse finns på alla håll.
Bungemuseet spänner bågen hårt, men det kan inte vara ogenomförbart, med god vilja.