Den amerikanska valrörelsen är i gång. När president Barack Obama äntrade talarstolen förra veckan, natten mellan tisdag och onsdag svensk tid, inledde han sin återvalskampanj.
Hans tredje State of the Union-tal sändes i alla betydande tv-kanaler. Drygt 40 miljoner tittare såg en president med talets gåva. Barack Obama är en skicklig talare som på ett sofistikerat, dämpat sätt attackerar sina motståndare.
Förslaget att amerikaner med en årsinkomst på mer än en miljon dollar ska betala minst 30 procent i skatt var en vänsterjabb mot Republikanernas förmodade presidentkandidat Mitt Romney. Lyckas Obama göra riskkapitalisten Romney till symbol för protesterna mot USA:s ekonomiska ojämlikheter för han debatten i önskvärd riktning.
Samtidigt befinner sig Barack Obama i en retorisk och politisk rävsax. I förra valrörelsen gjorde Obama sig till en samlande kraft för väljare som var trötta på George W. Bushs polarisering av den amerikanska politiken.
Redan i linjetalet på Demokraternas konvent i Boston 2004 pekade den dåvarande senatorn Barack Obama ut sin färdriktning. Innan han gav sitt stöd till Demokraternas presidentkandidat John Kerry förklarade Obama vad som komma skulle: "There’s not a liberal America and a conservative America; there is the United States of America".
Barack Obamas politiska karriär bygger på begreppen försoning och förändring. Men i återvalskampanjen kan läget för den amerikanska ekonomin, och presidentens oförmåga att hantera statsskulden, tvinga honom att bli mer konfrontativ.
På den viktigaste punkten står Barack Obamas presidentskap och väger. Den amerikanska arbetslösheten har sjunkit ner mot åtta procent. Under 2011 skapades 1,9 miljoner nya jobb i den privata sektorn - och sedan Obamas ekonomiska stimulanser kom igång året innan har 2,3 miljoner jobb tillkommit.
Samtidigt har stimulanserna ett långsiktigt pris. I slutet av förra året passerade USA:s statsskuld för första gången landets bruttonationalprodukt. I dagsläget uppgår statsskulden till mer än 15 biljoner dollar. Och även om recessionen inte bör skyllas på Barack Obama har skulden ökat med över tio procent under hans fyra år vid makten.
Med svenska mått är 310 miljoner amerikaner skyldiga mer än 300 000 kronor per person. Ingen vet hur mycket finanskrisens subventioner kommer att kosta USA.
Den värsta lågkonjunkturen sedan depressionen förklarar många av protesterna mot Obamas presidentskap.
Ändå har Barack Obama goda chanser att bli återvald. Republikanerna är om möjligt ännu mer oeniga än för fyra år sedan. Mitt Romney har svårt att entusiasmera sina egna partivänner och utmanarna Newt Gingrich och Rick Santorum bör vara för värdekonservativa för att hota Obama.
Det förenade Amerika är fortsatt splittrat.