Obama vann slaget om sjukvården
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Barn som råkar födas sjuka ska inte diskrimineras resten av livet genom att inte kunna teckna en sjukförsäkring, och vuxna som blir sjuka ska inte kunna utförsäkras. 32 miljoner amerikaner som hittills fått avstå från sjukvård eller köa i de offentliga sjukhusens akutmottagningar när det inte gått längre, ska i fortsättningen kunna gå till doktorn i tid och med högburet huvud.
Viktiga eftergifter
Självklarheter kan det tyckas, men i USA har det krävts en lång och hård ideologisk kamp, precis som när ATP infördes i Sverige mot kompakt borgerligt motstånd.
Motståndet har kommit från alla håll: Republikanerna, den privata försäkrings- och sjukvårdsindustrin, högerreligiösa grupper och abortmotståndare. Obama har inte ens kunnat räkna med sina egna.
Fackligt organiserade grupper som haft sitt på det torra genom förmånliga "Cadillac-avtal" på jobbet har svikit sämre lottade arbetare. Ett mindre antal demokratiska kongressmän höll inte heller för trycket från lobbyister och välsituerade väljare utan sällade sig till republikanernas nejsida. För att få igenom reformen har Obama tvingats göra två principiellt viktiga avsteg från sitt ursprungliga förslag. Det blir inget statligt alternativ ("public option") till de privata företagens försäkringsplaner, vilket kunde ha ökat konkurrensen.
Ännu mer smärtsamt för Obama måste ha varit att han för att få med sig en klick högerreligiösa demokrater tvingades skriva under en presidentorder om att inga federala pengar får användas till aborter. Något som framför allt drabbar fattiga unga färgade kvinnor.
Skattefinansierat skyddsnät
I USA är det vanligt att delta i allehanda välgörenhetsprojekt. Men att ge de fattiga en värdig tillvaro genom ett skattefinansierat skyddsnät är i många amerikaners ögon "socialism". Obama utmanar detta synsätt och debatten kring sjukvårdsreformen har rört upp grumliga bottensediment i det amerikanska samhället.
Men också mobiliserat goda krafter. Reformen har fått starkt stöd från läkarna och sjuksköterskorna, och till och med från de de katolska nunnorna.
Den ekonomiska krisen har också skakat om amerikanerna och gjort dem mer positiva till samhälleliga åtgärder. Att frågan ändå blivit så polariserande beror på att republikanerna efter de senaste valen gått långt åt höger och fört en besinningslös kampanj mot reformen i förhoppningen om att kunna tillfoga Obama ett dödligt politiskt nederlag. Det misslyckades, och nu står de där som tomhänta nejsägare. Det kan de få sota för i höstens kongressval.
Se mer av fredspristagaren
Obama har levt upp till ett viktigt vallöfte om "förändring" och det påverkar den politiska dynamiken i USA. Han kan nu med förnyad auktoritet ta itu med resten av sin inrikes reformagenda, som blockerats av sjukvårdsreformen. Obama får också mer råg i ryggen i det internationella umgänget. Sjukvårdsreformen är därför inte bara en milstolpe i USA:s inrikespolitiska historia. Det är också en betydelsefull händelse i ett internationellt perspektiv.
Vi kan nu få se litet mer av fredspristagaren Barack Obama. Även om USA inte ska blanda sig i allt, finns det stora uppgifter för en progressiv amerikansk president i dagens värld. Inte minst i Mellanöstern, där det är dags för USA att ta itu med sin skyddsling Israel, som alltför länge fått operera utanför det internationella samfundets gränser. Obama kan också skriva historia i nedrustningsarbetet.