Ofrivillig skilsmässa
Människovärdet får inte tappas bort. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.Foto: Pontus Lundahl/SCANPIX
Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX /
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Enligt Aftonbladets rapportering i ärendet är makarna Kojefors påtvingade levnadsomständigheter resultatet av nuvarande lagstiftning och byråkrati där vårdbehovet bedöms individuellt utan hänsyn till en eventuell livskamrat. I klartext, om ett äldre par inte behöver hjälp i samma utsträckning kommer de inte få lov att tillbringa de sista åren boende tillsammans.
Makarna Kojefors situation är omänsklig, horribel och hade det inte varit för bilden i Aftonbladet av det till åren komna paret sittandes på en sjukhussäng hade jag försökt intala mig att det hela nog inte var så farligt, ändå. Men det går inte att komma undan Gunnel Kojefors blick från andra sidan bilden. Det är precis så smärtsamt, tragiskt och fruktansvärt som det känns.
Hur kan Eskilstuna kommun och alla andra kommuner som har liknande fall, stillasittande se på när byråkrati skiljer äldre makar åt? Att försvara ett beslut med att beklaga det men att det är så det är med hänsyn till vårdbehovet och att en frisk make inte kan få ta upp en sjuksäng för någon som hade behövt den bättre än inte tillräckligt. Åter igen får vi se exempel på hur dagens äldreomsorg ibland berövar de äldre all värdighet, all beslutanderätt och allt inflytande över sitt eget liv. Perspektivförskjutningen inom svensk äldreomsorg, från de äldre till de som ska hjälpa dem, är direkt osmaklig.
Att friska människor inte skall få ta plats för sjuka är väl självklart men felet med det resonemanget är att det utgår ifrån att dagens system är oföränderligt. Som att säga att uppkommen konsekvens är inte önskvärd men ingenting vi kan göra någonting åt. Klart vi kan! Det är väl ändå vi som skapar de regler som styr vårt samhälle och inte tvärtom? Reglerna har inget eget liv. Se den "friskare" maken som en tillgång i vården av den sjukare istället för en belastning. Varför kan man inte ställa in en dubbelsäng i sjukrummet istället för en enkelsäng? Måste det verkligen vara så svårt eller vill man bara inte? För att det är enklare att hålla sig till "reglerna?"
Makarna Kojefors ofrivilliga skilsmässa upprör, ända innanför väggarna på Rosenbad till och med. Till Aftonbladet uppger såväl utbildningsminister Jan Björklund som äldre- och folkhälsominister Maria Larsson att de vill se en ändring och kommer att verka för en sådan. Björklund vill lobba för att de skall bli en valfråga för Alliansen och Larsson vill se ändrad lagstiftning så att kommunerna inte längre kan göra lite som de vill.
Alla initiativ till förändring bör uppmuntras, men jag blir förskräckt när Maria Larsson till Aftonbladet uttrycker att en förändring nog kan ta lite tid. "Det tar lite tid att få fram allt"..."Det ska ju först beredas och utredas innan det kan bli klart. Det kan nog ta ett par år". Ett par år. I politikervärlden uppenbarligen en ganska kort tid, men om man är 94 år respektive 86 år som Arne och Gunnel Kojefors och måste tillbringa nätterna isär är nog tidsuppfattningen något annorlunda...
Maria Larsson - ett par år är inte bra nog. Inte på långa vägar. Det behövs en förändring nu och jag bryr mig faktiskt inte om hur ni gör för att få fram den, men jag har svårt att se att det skulle finnas något politiskt motstånd mellan blocken i den här frågan så se bara till att lösa problemet. Imorgon, gärna idag och allra helst igår. Dessa ofrivilliga skilsmässor är under vår allas värdighet.