I början av februari år 1637 betalades i Nederländerna för en enda tulpanlök flera tusen gulden, vilket var mer än en årsinkomst för en välbärgad köpman och mer än tio årsinkomster för en hantverkare.
Efter att tulpanlökspriserna rusat i höjden under ett par år var lökarna någon vecka senare i stort sett värdelösa.
Spekulationsbubblor
En av historiens mer kända tidiga spekulationsbubblor hade spruckit. Men sedan dess känner ekonomiskhistorikerna till många tiotals spekulationsbubblor då priserna på grödor, råvaror, mark, fastigheter, värdepapper eller något annat drivits upp till orimliga nivåer innan det slutat med en krasch.
Dagens problem för Irland och Spanien har förvärrats av den internationella finanskrisen, men har sin grund i hushållens skuldsättning som en följd av en spekulationsbubbla på fastighetsmarknaden.
Det krävs två förutsättningar för en spekulationsbubbla. Den ena är att det finns en uppsjö av pengar eller krediter. Kort innan tulpanbubblan i 1600-talets Nederländerna började växa hade en ny form av kredithandel etablerats bland köpmän, så kallade terminsaffärer, det vill säga avtal om att till ett bestämt pris köpa eller sälja en vara vid en bestämd tidpunkt i framtiden. En förutsättning för det senaste årtiondets fastighetsbubbla i Irland och Spanien var att övergången till euro gav bankerna i dessa länder möjlighet att låna i andra Euroländer till för det för egna landets förhållanden alltför låga räntor.
En möjlighet som dessa banker inte var sena att utnyttja till en oansvarig utlåning.
Överklassen drar ifrån
Den andra förutsättningen är att tillräckligt många människor sugs med i spekulationsvågen. Ett samhälle med ökad ojämlikhet där ett fåtal blir allt rikare medan flertalet släpar efter är en grogrund för detta.
Särskilt för mellangrupper som har kvar några marginaler kan det vara frestande att satsa på spekulationsaffärer, då man ser hur överklassen drar ifrån.
Under tulpanbubblan i Nederländerna fanns hantverkare som sålde sina verktyg och verkstäder för att få pengar så att de kunde investera i tulpanlökar. I svt:s Korrespondenterna här om kvällen om krisen i Grekland och Irland, berättades från Irland om familjer med vanliga inkomster som lånat till fler än en bostad i tron att man skulle göra klipp på de ökande priserna.
När bubblan spricker finns det en och annan som har gått med vinst, de som lånat ut pengar i den mån vinsterna inte äts upp av kreditförluster, liksom de som sålt för höga priser och inte återinvesterat vinsten.
Men förlorarna är desto fler. Hantverkarna i 1600-talets Nederländerna som sålt sina verktyg och verkstäder hade spekulerat bort sina förvärvsmöjligheter. Och i dagens Irland liksom i USA tvingas många att lämna sina hem och ändå vara tungt skuldsatta.
Fel politik för krisen
Krisen borde få allt fler att inse att den politik för ökande klyftor och minskat gemensamt ansvarstagande för välfärden, som i stort sett alla västländer fört under de senaste årtiondena, har misslyckats.
Det krävs en helt annan politik för att få Europas krisekonomier på fötter igen. Men att i land efter land vinna en majoritet för en annan politik är en långsiktig process och ingen lösning på de akuta problemen.