Ökad välfärd borde inte skrämma
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Skapa resurser
Men vad betyder det egentligen att välfärdsmodellen ska skyddas? Carl-Henric Svanberg noterade i TV 4-intervjun att det finns en tendens hos många att agera som om välfärd är något som går att förhandla fram istället för att arbeta sig till i en allt hårdare konkurrens från omvärlden. Tydligen kände de sig träffade där i Rosenbad och i socialdemokraternas partikansli på Sveavägen i Stockholm. Sett utifrån det perspektivet är ju deras bidrag till samhällets välfärd aningen blygsammare, minst sagt.
Om man börjar i änden att resurser måste skapas innan de kan fördelas så kommer innebörden av att skydda välfärden i ett annat ljus. Det rör sig inte om att blåsa till strid om på vilken procentsats ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna ska ligga, inte heller om att blockera privata alternativ i vårdsektorn med stopplagar. Det handlar istället om att använda samhällets resurser på bästa sätt för att alla ska få så bra välfärd som möjligt. I det perspektivet är det viktigare att koncentrera sig på vilken välfärd som ska finnas att tillgå, inte vem som levererar den. Kort sagt, nivån på skatteuttaget kan inte likställas med nivån på välfärden.
I Sverige har det blivit tydligt för allt fler allt oftare att höga skatter inte är någon garanti för bra skola, vård när man behöver det eller trygghet på ålderns höst. Av debattboken European Dawn - After the Social Model av Timbros Johnny Munkhammar framgår att stora delar av Europa brottas med samma problem. Har man valt offentliga monopol som modell för välfärdstjänster så får man en Trabant, inte en BMW, konstaterar han. Inte nog med det, de offentliga systemen gör mer skada än nytta enligt boken eftersom de höga skatter som måste tas ut för att leva upp till alla åtaganden skadar tillväxten i ekonomin och leder till att många tvingas gå på bidrag istället för att arbeta.
Förordar systemskifte
European Dawn, som bygger vidare på Johnny Munkhammars förra debattbok på samma tema, Sagan om välfärdens återkomst - Den stora statens fall, slår fast att receptet för framgång är enkelt. Minska den offentliga sfären och sänk skatterna rejält för att frigöra både produktivitet och konsumtionsutrymme vilket gör att de nya och bättre privata välfärdslösningarna blir tillgängliga för alla.
Men, kan man invända, systemskifte skrämmer fler än det lockar. Det är ju därför som moderaterna har modererats under Fredrik Reinfeldts ledning. Förvisso, men trenden i såväl Sverige som andra europeiska länder går sakta i den riktning Johnny Munkhammar pekar ut. Bokens förtjänst är att med argument, exempel och statistik visa att det inte är en så skrämmande utveckling som det ofta framställs som, utan tvärtom något som skulle gagna vanliga männi-skor som idag undrar vart alla skattepengar tar vägen.
Någon omdaning av det slag Johnny Munkhammar vill se kommer inte att bli följden om det blir borgerlig valseger i höst. Så fungerar det inte i politiken. Men alliansen är fri från de ideologiska låsningar som gör att socialdemokraterna och vänsterpartiet inte förmår dra nytta av globaliseringens och mångfaldens möjligheter. Det är i alla fall tillräckligt för att leva upp till Ericssonchefens modestare önskemål.