Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) slog i går fast att polisens analysfil som är benämnd ”Kringresande”, det så kallade romregistret, är olagligt i flera avseenden. Polisen har själva sedan tidigare varit tydliga med att det delvis har varit i strid med gällande regler men att det inte har skett på etnisk grund.
Det Polisen har framhållit som problematiskt har framför allt varit att personer som inte själva är misstänkta för brott, utan som har registrerats i kartläggningssyfte med anledning av deras kopplingar till misstänkta individer, inte tydligt har markerats med IM – icke misstänkt. Det är ett allvarligt problem och kan enkelt uppfattas som kränkande för de utsatta.
SIN för sin del väljer att framhålla att det allvarligaste felet är ett dåligt avgränsat syfte. ”Ett oprecist ändamål ger inga ramar för personuppgiftsbehandlingen, vilket i praktiken sätter integritetsskyddet ur spel.” Nämnden konstaterar även att det inte, trots det vidlyftiga ändamålet, varit befogat att registrera alla de personer som tagits med. Bristen på väl avgränsat syfte och den extensiva registreringen, menar SIN, har gett uppgiftssamlingen karaktär av ”bra att ha”-uppgifter.
Nämnden är tydlig även i en annan aspekt: Registreringen skedde inte på etnisk grund. Det förekommer åtskilliga personer med romsk härkomst i uppgiftssamlingen. Men nämnden drar slutsatsen att ”grunden för registreringen är antingen mer eller mindre välgrundade misstankar mot personer om begången eller befarad brottslighet eller släktskap med sådana personer.”
Ett välkommet besked. Det är viktigt att det lyfts fram att personkartläggningar är ett legitimt, och nödvändigt, arbetssätt för Polisen. Denna typ av kartläggningar är avgörande för att reda ut och komma till rätta med vissa typer av brottslighet. Att underlåta att göra det på grund av de misstänktas etniska härkomst vore rasistiskt.
För Polisens del är det viktigt att ta till sig av kritiken som riktats från bland annat SIN. Det är ett viktigt verktyg men det kan också användas felaktigt och då vara till onödig skada för enskilda.
Alltsedan DN:s första rapportering har bilden av att polisen ägnat sig åt etnisk registrering bitit sig fast. Den bedömningen skedde av allt att döma på lösa boliner. Det bör inte uteslutas att denna oansvariga vinkling har bidragit till att skada romernas förtroende för de svenska rättsvårdande myndigheterna. Det vill säga exakt det som man har anklagat polisen för att göra.
DN har heller inte gjort avbön efter SIN:s uttalande. ”Granskningen visar också att registreringen inte [har ett] tydligt samband mellan brottslighet och de personer som registrerats”, stod det att läsa på dn.se under fredagseftermiddagen.
Att man genom att inte erkänna sina fel fortsätter att försöka undergräva allmänhetens förtroende för polisen riskerar att slå tillbaka – inte bara mot DN utan mot förtroendet för pressen i stort.