Ölandsbron har kostat 750 miljoner kronor att laga!
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men troligen kommer färjeförbindelserna att bli det som debatteras mest, ju närmare vi kommer den nya upphandlingsperioden. Huvudmannaskapet; Rikstrafiken eller Vägverket?
I och med att det handlar om vår landsväg så borde Vägverket vara den naturliga, även om besparingen att ta bort reflexerna på vägrenskäpparna, har gjort oss något lite fundersamma. Men jag har roat mig med att titta lite på Vägverkets omsorg om den andra stora ön, Öland och Ölandsbron.
Byggkostnad: 60 miljoner
Bron byggdes åren 1968-1972. Själva bron kostade 60 miljoner kronor. Men inklusive anslutningsvägar, främst den så kallade Ölandsleden blev kostnaden cirka 130 miljoner kronor.
Redan på 1980-talet konstaterades omfattande skador på bron, och sedan dess har tre stora reparationer genomförts. Orsaken till dessa är omfattande och allvarliga skador på betongkonstruktionerna.
Skadorna handlar till största delen om, som Vägverket Konsult skriver: "Armeringskorrosion till följd av en hög kloridhalt i betongen".
Vilket på klarspråk betyder att armeringsjärnen rostar, därför att man använt havsvatten vid betongtillredningen. Detta var tillåtet enligt de betongbestämmelser som gällde vid tiden för brobygget, så något entreprenörsansvar kan inte utkrävas.
Vad innebär nu det här i pengar då? Jo, det innebär att den Ölandsbro, som kostade cirka 60 miljoner kronor att bygga, den har hittills kostat cirka 750 (SJUHUNDRAFEMTIO) miljoner kronor att reparera.
Och det lär fortsätta. Även om det är betydligt billigare att reparera de brodelar som är över vatten, än de som är under, men är av den karaktären att man nog inte kan budgetera en bestämd årlig reparationskostnad! Men årsmiljonerna kommer nog att räknas i tiotal!
Har nu inte de här rätt skrämmande siffrorna gjort oss Vägverksförespråkare för Gotlandstrafiken betänksamma då? Nja, vi tycker nog att Vägverket tagit sitt ansvar för misslyckanden, som man inte bär skulden till.
Om en vevaxel brister på en gotlandsfärja, drabbar det väl det trafikerande rederiets vinst, och inte huvudmannen. Låt oss slutligen hoppas att det där med käppreflexerna var ett olycksfall i arbetet!