Om nazismen segrat i Sverige
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men att försöka förstå betyder inte att försvara. När Anders R Johansson namngav några gotländska nazister blev Wera Svensson så upprörd att hon ville hämnas genom att anklaga honom för att delta i 1:a majtåg. På samma sätt vill hon nu identifiera mig med stalinism.
Sanningen om nazismen
Det enda Wera Svensson "funderat på" är om det var riktigt att skriva om "den snabba sociala uppbyggnaden i Tyskland under 1930-talet". Inte för att det var fel utan för att "det leder läsarens tankar fel". Men hur skulle sanningen om nazismens samhälle leda fel?
Pröva tanken att nazismens terror segrar i Sverige. Arbetarpartier och fackföreningar förbjuds, lönerna sänks, profiterna mångdubblas (särskilt inom en expanderande krigsindustri), demokratin avskaffas, all judisk egendom beslagtas (fastigheter, hus, pengar, smycken, konst). Politiker, intellektuella, kulturarbetare, judar, samer, invandrare och oppositionella fängslas eller lyckas fly. Böcker och konst bränns och musik förbjuds.
Inte kan Wera Svensson mena att hela det svenska folket då skulle lyftas till "styrka och självförtroende"? Och att den som står i spetsen skulle bli så "omåttligt populär" som hon hävdar att Hitler var fram till 1938?
Jag delar inte Wera Svenssons mörka samhällssyn. Men som svar på hennes fråga, anser jag givetvis att hon har all rätt att framföra sina åsikter, även som ledare för ett borgerligt parti. Slutligen denna återkommande missuppfattning att Hitler 1933 kom till makten i allmänna val. Yttrande-, press- och församlingsfrihet hade upphävts, tusentals kommunistiska och socialdemokratiska ledare hade fängslats eller flytt och endast nazister och nationalister tilläts propagera inför valet till den riksdag som gav Hitler diktatoriska fullmakter. Knappast allmänna val eller hur?