Jag minns inte hur gammal jag var men jag minns hur jag följde en brittisk dramaserie på tv, byggd på suffragetternas kamp för rösträtt. Bilderna av plåtmojänger som tvingades in i deras munnar när de hungerstrejkade - för att tvinga i dem mat genom - sitter för evigt fast på min näthinna.
Kanske var det där som insikten grundades i mig om att människors lika värde inte alltid varit självklart och att jag redan då aktiverade mina "glasögon" som ser när orättvisor drabbar på grund av kön, klass, nationalitet, hudfärg eller ålder?
För mig handlar det i dag om att ge alla förutsättningar att leva sina bästa möjliga liv. Det innebär inte att alla ska ha samma förutsättningar i betydelsen likadana.
Jag tycker till exempel att det är provocerande att miljonärer får statligt bidrag för kostnaderna det innebär att ha barn. Här gäller ingalunda åt var och en efter behov.
Jag tycker likaså att de som tjänar mest ska betala mest i skatt. Precis så som det fungerar i dag.
På samma sätt tycker jag att i ett rättvist och solidariskt samhälle ska alla också bidra efter bästa förmåga. Inte bara om man har lust.
För mig är det självklart att man som medborgare också att har en skyldighet att hålla reda på hur vårt samhälle fungerar och på vilken grund vår demokrati vilar. Det är helt okej att kritisera beslut och hur samhället fungerar, men då gäller också skyldigheten att bilda sig en egen uppfattning grundad på fakta.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) presenterade nyligen en storsatsning på matematik i den svenska skolan. Detta på grund av att svenska elevers resultat i matematik har blivit sämre jämfört med andra länder.
Malin Dahlström (själv lärare) skrev mycket klokt om detta på Gotlands Folkblad i går.
Det kanske är kraven och proven som bör ändras istället?
I dagens samhälle är det inte, och har aldrig varit, avgörande att klara ut att ställa upp och räkna en ekvation.
Här stannar ofta debatten när man ifrågasätter matematikens mest teoretiska kärna. Man blir klassad som en flummig humanist som inte orkar lära sig matematikens logik.
Jag ifrågasätter inte vikten av att kunna grundläggande matematik. Man måste klara att räkna plus, minus, delat, gånger och procent och förstå vissa grundläggande matematiska sammanhang. Jag förstår också att värdet kan vara högre än att man har praktisk användning för sina kunskaper i vardagen.
Men när man väger olika värden av kunskap mot varandra tycker jag att det finns anledning att uppgradera annan kunskap hellre än den teoretiska matematiken.
För skickar vi ut eleverna i världen utan en gedigen grund i människors rättigheter och hur en demokrati fungerar (med både skyldigheter och rättigheter) får det drastiska och konkreta effekter.
För att inte tala om vikten av att satsa på ämnen som verkligen lär oss att förstå livet och logiska sammanhang: språket, konst, musik och teater.
När ser vi en miljardsatsning på dessa ämnen?
Trevlig helg!