Om stormen kommer...
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nej, stormen Gudrun låg till stora delar i lä i landet trots att det var det värsta ovädret i mannaminne och krävde flera människoliv. Många såg härjningarna som en regional fråga, något att ta tag i för i första hand södra och mellersta Götaland - och de sörjande anhöriga. Först efterhand klarnade katastrofens vidd.
Vad som då trädde fram i nyhets-Sverige var inte så mycket omfattningen stormfälld skog - vem kan greppa 70 miljoner kubikmeter? - utan känslan av att tusentals människor hade svepts bakåt i tiden till 1800-talet. Elen var utslagen i de drabbade områdena. Telefonnäten fungerade inte. Det var mörkt och kallt i hus och hem. Inte bara i en dag eller två, utan i veckor. Ja, efter en hel månad saknade fortfarande flera tusen hushåll elförsörjning.
Stormen visade med förkrossande tydlighet hur stor det moderna samhällets sårbarhet är. Det bittra i sammanhanget var förstås att lärdomen sjönk in mot en fond av träd som låg huller om buller så långt ögat kunde se. Skogen är ju närmast sinnebilden av något tryggt och beständigt i en värld som snurrar allt snabbare.
Mycket har hänt
Ett år har nu gått sedan den där ödesdigra helgen och mycket har hunnit hända. Skogskoncernen Södra ska börja avverka stående skog igen, inte bara ta hand om stormfällt virke. Ellagstiftningen har skärpts och teleoperatörerna är pressade att enas om enhetliga ersättningsnivåer till kunder som drabbas av avbrott, annars väntar ny lagstiftning även på det området. Pengarna från EU:s solidaritetsfond ser ut att vara på gång att betalas ut och regeringen har fattat beslut om återplanteringsstöd. Glädjande nog tycks även de flesta av de hårt drabbade skogsägarna ha framtidstron kvar och vilja fortsätta äga skog, även om en undersökning gjord av Skogsstyrelsen i samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset visar att många fortfarande känner nedstämdhet och sämre livskvalitet. Konstigt vore väl annars.
Regeringen har som sagt uträttat en del under det gångna året. Hanteringen av stormen Gudruns härjningar har därför inte blivit bränsle i debatten om regeringens lama krishanteringsförmåga. Men säg att ett nytt kraftigt lågtryck bildas över Atlanten i framtiden och vindarna ryter in över skog och land, klarar då samhällsfunktionerna prövningen? Har tillräckligt gjorts för att se till att elen fungerar, att telefonerna går att ringa i och att röjningsarbetet går smidigt? Eller kommer regeringens krav på branscherna att sågas och dess beslut om att låta det mesta av återplantingsbidragen gå till stormkänslig barrskog att dömas ut?
Förhoppningsvis har de ansvariga dragit rätt lärdomar.