Omförhandlat samhällskontrakt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är en hög anslutningsgrad med internationella mått mätt, men så är också den svenska modellen unik, i det att arbetsmarkandens parter under statlig uppsikt gör upp om arbetsvillkor och löner. Dessa korporativa karteller, som bidragit till relativt lugn på den svenska arbetsmarknaden, undergrävs nu av facklig medlemsflykt.
Men "den svenska modellen" hotas också av EG-rättens växande betydelse, påpekar Nils Karlson och Henrik Lindberg från näringslivets forskningsinstitut Ratio i en alldeles nypublicerad bok (En ny svensk modell, Norstedts akademiska förlag).
EG-samarbetet är Europeiska unionens första pelare. Förenklat handlar det om en Europeisk frihandelszon, skyddad från utomeuropeisk lågpriskonkurrens av tullmurar. EG-rättens allt starkare betoning av den fria rörligheten (också för tjänster) hotar dock den svenska kartellbildningen, och fackföreningarna oroar sig med viss rätt för konkurrens från lågbetald invandrad arbetskraft, som hotar att pressa priserna.
Samtidigt har globaliseringen inneburit en omfattande utflyttning av tillverkningsindustrin till låglöneländer. I praktiken konkurrerar därför arbetarna på Volvo redan med utländsk arbetskraft. Detta förhållande delar fackföreningsrörelsen i två läger och begränsar intresset att skydda de svenska marknaderna från billig importerad arbetskraft till fackföreningar som Byggnads, som verkar inom en industri som av uppenbara skäl är svår att flytta utomlands.
Sammantaget är det förståeligt och angeläget att arbetsmarkandens parter inlett förhandlingar om ett nytt huvudavtal. Men Karlson och Lindberg undrar om detta på sikt är nog för att hantera utvecklingen. I längden riskerar den svenska arbetsmarknaden så som den ser ut idag att falla sönder.
Alternativen, så som författarna ser det, är tre: Antingen närmar sig Sverige den kontinentaleuropeiska modellen, med ökad statlig inblandning på arbetsmarknaden. Eller så väljer vi en anglosaxisk modell med avskaffad eller förändrad arbets- och konflikträtt.
I valet mellan dessa modeller är den senare att föredra. Men Karlson och Lindberg framhåller istället alternativ tre som den lämpligaste lösningen för Sverige: En modernisering av vår traditionella samförståndsmodell, med återupprättad statlig neutralitet, lokal eller individuell lönebildning men kollektivavtal på riksnivå som garanterar fredsplikt. Helt enkelt ett omförhandlat svenskt samhällskontrakt.