Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
På engelska talar man om "acts of God" när händelser som vi inte kan styra över avses. Här använder vi det något mindre poetiska uttrycket naturkatastrofer. Men hur naturliga är katastroferna egentligen? Är det inte ganska ofta är människan som är orsak till att de uppstår? Nu ska detta inte förstås som att det är vi som gör så att regnet faller. Frågan om i vilken mån vi påverkar klimatet kan lämnas därhän för denna gång. Men vad är det som gör att ett regn blir en katastrof? Det är åtminstone inte enbart mängden nederbörd som avgör. Några centimeter nysnö i Kiruna eller Moskva är ingen katastrof. I New York kan det orsaka kaos. Och den tsunami som tog hundratusentals människors liv på annandagen 2004 var en naturkatastrof, åtminstone såtillvida att ett naturfenomen orsakade en fruktansvärd katastrof. Men om samma jättevåg hade svept in över obebodda stränder, hade det då fortfarande varit en katastrof? Kanske inte. För det är inte bara vädrets makter och naturens krafter i sig som skapar en katastrof, utan de effekter de får. På närmare håll ser vi de översvämningar som drabbar Arvika, Gränna, ja, snart sagt varje ort med ett vattendrag i landets södra och mellersta delar.Har klimatet blivit sådant att vi måste vänja oss vid översvämmade vägar och källare? Inte nödvändigtvis. Det går faktiskt att göra en hel del för att minska risken för att detta sker. Att till exempel inte bygga hus precis där risken är som störst att drabbas för vårfloden eller ett jordskred. Att dimensionera avloppsledningar utifrån att de hundraårsregn - nederbördsmängder som statistiskt sett återkommer vart hundrade år - som ledningarna inte är byggda för, kanske förekommer oftare än så. Eller att inte asfaltera igen alla markytor på en ort så att regnet får svårt att rinna undan. Det kräver förstås ekonomiska resurser. Men det kräver också en insikt om att vi, trots civilisationens framsteg, fortfarande är sårbara inför de naturkrafter som finns. En kraftig storm kan göra vägar oframkomliga, sätta telefoner ur funktion och riva ner elledningar så att vi blir hänvisade till att göra upp eld för hand för att hålla värmen. Genom historien har översvämmade flodfåror på sina håll varit ett nödvändigt överlevnadsvillkor där den bördiga marken som lämnats kvar när vattnet sjunkit undan har utnyttjats till odling. Sedan dess har vi uppfunnit ännu fler fantastiska sätt att dra nytta av naturens krafter men det betyder inte att vi någonsin helt kommer att kunna tämja dem. Den insikten gör inte att det regnar mindre. Men den minskar antalet källare som översvämmas av avloppsvatten.
