Onödig orättvisa med betyg

Politik2010-04-01 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Albin Hakegård Roman från Jönköping är 22 år och drömmer om att bli läkare. Med toppbetyget 20,0 i snitt från gymnasiet borde hans chanser att komma in på läkarlinjen ha varit goda. Men i höst räcker det inte längre med toppbetyg.
Eftersom regeringen har gjort om antagningsreglerna kommer Albin Hakegård Roman tävla mot färska studenter som har ännu högre betyg än så. Anledningen är att det har blivit möjligt att läsa in så kallade meritpoäng, så att medelbetyget maximalt kan bli 22,5 poäng.
Systemet är i grunden bra - de som läser svårare kurser på gymnasiet ska kunna dra nytta av detta när de söker vidare. Men övergången mellan systemet har utformats så att flera grupper missgynnas.
En grupp är de som har fått bristande information om meritpoängen, vilket har gjort att de valt fel kurser från början. En annan grupp är de som tagit studenten före år 2003 och inte haft någon möjlighet att skaffa sig meritpoäng. Dessutom missgynnas alla de som skaffat sig behörighet via kompletterande studier på komvux.
Systembytet borde ses över - i dagsläget verkar indelningen i olika grupper få oacceptabla konsekvenser för vissa enskilda.
Högskoleminister Tobias Krantz har tidigare viftat bort kritiken och kallat de nya reglerna för en "smärre orättvisa". Han hade förmodligen använt betydligt starkare ord om han själv hade varit en 22-åring med toppbetyg som plötsligt fått veta att han i praktiken blivit utestängd från sin drömutbildning.