Bättre illa fäkta än fly. Så formulerade en centerpartistisk kommunpolitiker från Småland det han lärde sig av att råka ut för ett mediedrev.
Fallet Louise upprörde landet för några år sedan. Kommunen hade inte uppmärksammat att en flicka mådde illa hos sin far. Naturligtvis hade kommunen brustit, "men vi insåg inte i tid att det kunde bli så så stort", förklarade kommunalrådet Göran Lindell.
Att hans hem belägrades dag och natt av de stora tidningarnas reportrar. Att hans barn förföljdes på väg till skolan för att "uttala sig".
Hittade på falska historier
Det här är samma sak som den brittiske journalisten Nick Davies talade om i ett annat seminarium under Almedalsveckan. Han har varit med och tvingat News of the World att stänga ner. Där hade man satt i system att hitta på falska historier för att locka läsare.
Som när man avslöjat att Al Quaidas huvudkontor fanns i en viss stad. Medierna störtade dit och hittade ett hus med en prydlig skylt: Al Quaida. Head quarter. Men när man avlyssnade den brittiske tronföljarens telefon, då gick det för långt.
Vem vill ha den här utvecklingen? Tidningar numera drivs inte som förr av politiska partier, de arbetar inte för den politiska utvecklingen i samhället. Deras främsta mål är att tjäna pengar. Mycket mer så i England där det mesta är lösnummer. Så länge vi har prenumererade tidningar i Sverige bör vi kunna ha anständig journalistik.
Problemet är väl att det kostar så mycket att göra tidningar. Färre anställda måste skriva mer. Då blir det lätt att man tar sina nyheter från nyhetsbyråer.
Bara i 12 procent hinner man checka sina historier, sa Nick Davies. Så är det då inte på Gotland. Här presenteras de hatade p-avgifterna med samma bokstavsstorlek som ett världskrig och med ingående beskrivning.
Alla de sociala medierna
Det verkliga hotet är förstås Nätet. Internet, alla de sociala medierna. Där finns väl sanningen? Där kan alla berätta om problem i samhället, där kan orättvisor och förtryck avslöjas. Det är väl bara pedofiler som behöver integritet?
Det sägs att unga människor slutat läsa tidningar. De får sina nyheter från Facebook och Youtube. Mycket billigare än att anställa journalister och trycka papperstidningar. Var och en skapar de nyheter man vill läsa. Jag vet ingenting om dessa kanaler, men igår skrev någon att de blivit ett tillhåll för rättshaverister och skvallerkäringar.
Socialnämndens ordförande Hanna Westerén har tagit till sig Göran Lindells lärdom. Hon försvarar tappert beslutet att inte upphandla driften av äldreboendet Pjäsen. Kanske klarar hon det, behöver inte göra en pudel.
Bra gotländsk press
Jan Helin, chefredaktör på Aftonbladet pekade på en intressant omständighet. Håkan Juholt föll för det mediala trycket, därför att han vecklade in sig i förklaringar och motsägelser.
Carl Bildt däremot skakar lugnt av sig och går vidare. Han behöver inte avgå, fast han har en mycket smutsigare byk. Helt enkelt därför att han döljer ingenting. Han står för det han gjort och säger.
Håll politikerna på armlängds avstånd, sa Nick Davies. De skall inte få bestämma rapporteringen av sina göranden och låtanden. Det gäller inte heller på Gotland. Här fungerar Public Service, så långt jag förstår.
Åke Svensson och Tommy Gardell kan bli hårt åtsatta av journalister och insändarskribenter. Men de får också fritt berätta varför de gjort si eller så. En sådan press som vi har är en tillgång att vara rädd om.