På bara några generationer har Sverige förändrats i grunden. Om dåtidens invånare genom en tidsresa skulle få uppleva vår tid, skulle de helt säkert fascineras och förundras av mycket - bilarna, datorerna, televisionen. Men skulle de vandra in på det lokala partimötet skulle de känna igen sig. Partiernas och det offentliga Sveriges sätt att organisera sig har inte förändrats nämnvärt det senaste seklet.
De möjligheter som en digitalisering för med sig förblir ofta outnyttjade - i Sverige vill säga. I Brasilien kan medborgarna detaljgranska statens ekonomi. All bokföring publiceras löpande. Och i Slovakien och Grekland ska i framtiden avtal om offentlig upphandling inte vara giltiga förrän de har publicerats på internet.
Kanske följer Sverige i deras fotspår. Det av regeringen nyinrättade Digitaliseringsrådet ska i alla fall bidra till byggandet av ett framgångsrikt digitalt samhälle. Som en viktig symbolhandling webbsändes i måndags rådets första sammanträde. Enligt it- och regionminister Anna-Karin Hatt ska rådet inte bara verka för öppenhetsreformer - det ska även prägla själva arbetet.
Det är bara att hoppas att ministern står vid sid ord, i alla fall om målet verkligen är övergripande förändring. För en lyckad digitalisering handlar lika mycket om att förstå teknikens som om förhållningssättet. Att göra det möjligt för medborgarna att följa och påverka beslutsprocesser är viktigare än att den gamla datorn byts mot en surfplatta.