OrÀttvis rÀttvisa
Sahlin vill att det ska löna sig att arbeta, men vad menar hon egentligen? Foto: Jonas Ekströmer / SCANPIX
Foto: JONAS EKSTRĂMER / SCANPIX
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Löna sig att arbeta. Det lÄter bra, ja rent av sjÀlvklart, men vad betyder det? Och betyder det olika saker beroende pÄ vem som sÀger det?
Om alla Sveriges medborgare lÀmnade ifrÄn sig all sin egendom och sitt kapital och staten sen tog som sin uppgift att jÀmt fördela alla tillgÄngar skulle alla fÄ lika mycket. En mÀtbar rÀttvisa skulle uppstÄ.
I det nya, rÀttvisa samhÀllet finns en mycket uppskattad artist som mÄnga vill se. Men hans upptrÀdanden Àr inte gratis. De som lyssnar pÄ artistens skönsÄng betalar ett intrÀde som sedan hamnar i artistens ficka. Och vips har orÀttvisan ÄteruppstÄtt. Artisten har fÄtt mer, jag mindre, och den ekonomiska balansen har Äterigen rubbats.
I sitt Almedalstal Äterkom Sahlin gÄng pÄ gÄng till de rödgrönas prioriteringar av vÀlfÀrdens kÀrna. Och i en ny mÀtning presenterad tidigare i veckan framkommer att vÀljarna betraktar sjukvÄrden och skolan som valrörelsens viktigaste frÄgor.
De rödgrönas svar till vÀljarna Àr att de genom höjda skatter ska garantera vÀlfÀrdens kÀrna. Det Àr "de rika", de som gynnats av Alliansens orÀttvisa politik, som efter den 19 september ska fÄ börja göra rÀtt för sig. SÄ att samhÀllet blir rÀttvist igen.
Men vilka Ă€r dessa "de rika"? Ăr det de som har inkomster över 19 700 kronor, exempelvis vĂ„rdbitrĂ€den? Ăr det de som tjĂ€nar över 40 000 kronor, exempelvis lĂ€kare? Ăr det de, 1,6 procent av befolkningen, som tjĂ€nar över en miljon kronor?
Skattebetalarnas förening rÀknade pÄ det tidigare i vÄras och konstaterade att Àven om den sistnÀmnda gruppen arbetade gratis sÄ skulle inte deras pengar kunna hÄlla igÄng den offentliga sektorn lÀngre Àn en vecka. SÄ ser verkligheten ut.
Tillbaka till pÄstÄendet om att det ska löna sig att arbeta. Den som arbetar bedriver oftast ingen vÀlgörenhet gentemot sin arbetsgivare. Den vill ha betalt för sitt arbete.
Den som arbetar mycket, har stort ansvar, kanske höga studieskulder efter en lÄng utbildning, och som har mindre fritid pÄ grund av lÄnga arbetsdagar, anser sannolikt att det Àr rÀttvist att den ocksÄ tjÀnar mer. PÄ vilket sÀtt skulle det annars kunna "löna" sig mer att arbeta ?
I ett samhÀlle som Sverige, som ur ett internationellt perspektiv dras med mycket smÄ inkomst- och klasskillnader, blir diskussionen om fattigdom och rÀttvisa lÀtt befÀngd.
Under alliansregeringen har skatterna sÀnkts i flera steg för lÄg- och medelinkomsttagare. MÄnga av de kvinnor som finns i den lÄgt betalda offentliga sektorn har fÄtt mer pengar i plÄnboken varje mÄnad. Ett vÄrdbitrÀde har fÄtt en hel mÄnadslön extra per Är. Vilken rÀttvis socialdemokratisk regering har lyckats med en liknande bedrift?
Kritikerna brukar hÀvda att detta faktum Àr ovidkommande eftersom mÀnnen ocksÄ fÄtt mer i plÄnboken och dÄ mÀn tjÀnar mer har de totalt och relativt sett fÄtt det bÀttre.
Att skapa förutsÀttningar för att alla ska fÄ det bÀttre, relativt sin utgÄngspunkt, Àr pÄ rödgrönska orÀttvist. Men att mÀn ocksÄ fÄtt mer i plÄnboken stÄr inte i konflikt med det faktum att den som hade mindre förut ocksÄ fÄtt mer nu.
SÄ frÄgan kvarstÄr, vad menar Sahlin med att det skall löna sig att arbeta? Och vad hÀnder nÀr det inte lönar sig lÀngre? Vem ska dÄ betala för vÀlfÀrdens kÀrna? Det Àr dags att vi gör oss av med det socialistiska arvegods som sÀger att rÀttvisa uppstÄr först nÀr alla har det lika dÄligt, annars kan vi glömma vÀlfÀrden helt.