Orättvisorna är roten till det onda
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kommentarerna då var hårda och rubrikerna i tidningarna andades undergångsstämmning: "Världen blir aldrig sig lik igen", "Vi går mot en ny tidsålder" och så vidare.
Ropen skallade om vedergällning. Och så drog krigsmaskinen igång. Denna primitivaste av alla metoder att lösa en konflikt.
En metod som genom tiderna bara skapat nya problem. Varaktiga och hållbara lösningar på konflikter kan bara ske genom samtal under någon sorts ömsesidig respekt.
Orättvisorna i världen
Men kan man kan ha respekt för terrorister. Självklart inte. Men man kan också fråga sig varför det finns terrorister och terrorism. Det grundläggande problemet står sannolikt att finna i orättvisorna i världen. Detta är roten till det onda.
Hur framgångsrikt har det pågående kriget mot terrorismen varit? Irakkriget som sattes igång 2003?
Svaret är entydigt: Katastrofalt. En forskningsrapport nyligen från New York-universitetets Center on Law and Security visar att den globala terrrorismen sjudubblats under de senaste fem åren. Lägg därtill att 700 000 irakier har dödats under kriget i Irak plus 3 000 amerikanska soldater. Lägg därtill Guantanamo och justitiemord i terrorismbekämpningens spår.
30 000 barn dör varje dag
Det finns anledning att vara betänksam om de politiska ledarnas reaktioner och beslut i trängda lägen. Var finns reflexion och analys? Var finns klokskap, ansvar och moget övervägande? Och var finns helhetssyn och proportioner?
Hur kan samma ledare gå till sängs varje kväll i vetskap om att uppemot 30 000 barn den dagen dött i den fattiga delen av världen i sjukdomar som lätt skulle kunna botas om bara viljan fanns.
Är inte detta en katastrof, så säg? Och det hemska är att den kommer att inträffa också nästa dag och nästa dag. Varje dag året runt. Detta är en tragedi och en sorg för 30 000 föräldrar och anförvanter varje dag. Det är en tragedi för berörda länder. Det är en tragedi för hela världen om vi vill ha en gemenskap där vi bryr oss om varandra. Inte kallar man till presskonferens om denna dagliga katastrof.
Inte några tunga uttalanden om solidaritet med dessa människor och dessa länder. Inte några braskande rubriker. Inga politiska ledare kommer på idén att man borde starta ett "Krig" mot fattigdomen.
Visst har man diskuterat denna situation vid otaliga internationella konferenser: fattigdom, barns utsatthet, handelshinder, skuldbördor, kvinnors och flickors situation, ja, alla dessa orättvisor.
Så befästs fattigdomen
Hoppfulla uttalanden har gjorts. Hoppfulla löften om åtaganden och förbättringar har gjorts från den rika världen. Millenniemål har satts upp. Men det är en avgrund mellan löften och efterföljande verklighet.
Så fortsätter orättvisorna i vår gemensamma värld. Så befästs fattigdomen. Så trampas barnens rätt till liv och utveckling ner.
Så skapas spänningar mellan Nord och Syd, mellan rika och fattiga länder. Så växer frustrationen i den fattiga och undanskuffade världen. Allt medan västvärlden seglar iväg i sin välfärdsfarkost.
Terrorismen har nog sin grogrund här.