Orimlig byråkrati för bönder
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När du lägger på lammkotletterna på grillen har de manglats (bildligt talat) genom 34 regelverk 96 informationskrav.
I juni 2006 var företagare inom de gröna näringarna bundna till 400 olika regelverk och över 800 informationskrav. Det har blivit bättre sedan 2006 men regelkrånglet har inte minskat i enlighet med alliansregeringens mål.
LRF har gjort beräkningar som visar att det svenska lantbrukets totala administrationskostnader för regler uppgår till omkring 4 miljarder kronor varje år.
Det finns ett samförstånd mellan myndigheter, politik och lantbrukare om höga krav på svensk livmedelsproduktion och djuruppfödning. Man vill konkurrera med "världens renaste lantbruk".
Samförståndet kring ren mat försvinner däremot i ett nafs när det är dags för svenska kommuner och landsting att upphandla livsmedel. Då gäller inte de krav man ställer på svenska bönder, då är det bara priset och storskalighet som gäller. Man köper griskött från Danmark utan att blinka, från grisar som fötts upp under former som är förbjudna i Sverige.
Det handlar inte om att lantbrukarna vill slippa undan regler och kontroll. Bönderna vill inte att kraven ska sänkas. Men det måste bli viktigare att verksamheten sköts enligt reglerna än att man ägnar orimligt mycket tid åt administration.
Det spelar ingen roll om en bonde har full koll på sin verksamhet, har han glömt att fylla i rätt journal blir han straffad för det. Varje flytt av ett djur mellan olika hagar ska dokumenteras. Tappar ett djur en öronmärkning ska det dokumenteras. Kör man ett fat spillolja till återvinningsgården ska det noggrant dokumenteras. Ett administrativt misstag kan leda till att gårdsstödet skrivs ner vilket får stora konsekvenser för hela företaget.
Staten hade förmodligen uppnått ett bättre resultat (kontroll på att reglerna följs) genom att minska byråkratin och öka den fysiska tillsynen, till samma eller mindre kostnader. Istället för ett gigantiskt pappersarbete skulle inspektörerna på plats undersöka att regler och krav följs som de ska.
Värt att notera: De gröna näringarna står för ungefär 10 procent av sysselsättningen i Sverige och 8 procent av BNP. Det är dubbelt så mycket som hela den svenska fordonsindustrin (innan varsel och nedläggningar).