18 miljoner européer är arbetslösa. Under sommaren har siffrorna legat still: 11,3 procents arbetslöshet i både juni och juli. För ett år sedan låg arbetslösheten på 10,1 procent.
Enligt ILO, FN:s organ för arbetslivsfrågor, kan det komma att bli än värre framöver. Om Grekland lämnar euron tror ILO att arbetslösheten inom EU ökar "katastrofalt". Särskilt unga lär drabbas, spår man. ILO-ekonomen Ekkehard Ernst förutspår en arbetslöshet på 13 procent om Grekland lämnar.
Om man räknar i antal istället för i procent kan konstateras att 88 000 européer förlorade jobbet under juli månad. Men fördelningen inom eurozonen är ojämn. I Tyskland ligger arbetslösheten på 5,5 procent, att jämföras med Spaniens 25. Bland ungdomar under 25 år i Grekland och Spanien står mer än varannan utan jobb.
Ländernas ökande skulder måste alltså betalas av allt färre skattebetalare. Och när skattebasen krymper ökar dessutom antalet som blir beroende av a-kassa, socialbidrag eller andra transfereringar. Den generation som nu tar studenten, eller examen från grekiska och spanska universitet, får anstränga sig rejält för att tro på framtiden.
Om arbetslösheten fortsätter öka kommer den sannolikt driva fram större social orolighet. I dess fotspår: en gynnsam mylla för populism och politisk extremism. Grekiska Gyllene grynings framgångar riskerar följas av fler, både i Grekland och på andra håll i Syd- och Centraleuropa.
Därmed inte sagt att stora stödpaket är någon lösning. Det går inte att konsumera sig ur krisen. Men att spara sig ur den är, om ens möjligt, ett stålbad.