Swedbank vill säkerställa att åtminstone deras kunder inte skuldsätter sig mer än de klarar av. Orden är kommunikationschefen Thomas Backtemans. Det lilla ordet "åtminstone" implicerar att andra bankers kunder är överskuldsatta, eller riskerar att bli det.
För att undvika överskuldsättning meddelade Swedbank för en tid sedan att kunder som amorterar kommer att få en ränterabatt. Det är naturligtvis en sanning med modifikation. Alla räntor är individuella. Att kalla räntor som ligger under bankens officiella räntesatser för rabatterade är ett försäljningsknep. Och det bästa sättet att undvika överskuldsättning är att göra en ordentlig genomgång av vad kunden förmår betala för lånet, både på kort och lång sikt.
Men likväl - nu har Swedbank kommit fram till att rabatten inte är en tillräcklig morot. Det behövs en piska också.
Om banken själv står för piskan finns risken att kunderna byter bank. På måndagen framkom att Swedbank skrivit brev till regeringen, med önskemål om ett statligt amorteringskrav.
När ett företag vill att staten ska sätta hårdare regler för hur företagen gör affärer bör man dra öronen åt sig.
Ett företags mål är att tjäna pengar. Ingenting fel i det. Men dess agerande måste förstås ur just det perspektivet.
Menar Swedbank att övriga banker låter sina kunder låna mer än de klarar? I så fall bör påståendet följas upp med tydliga bevis i form av siffror och diagram. Beviljar Swedbank generellt lägre lån än konkurrenterna?
Banklån är en vara, med säljare respektive köpare. En säljare som vill att tredje part sätter upp nya spelregler gör det inte för att vara snäll, utan för att skaffa sig konkurrensfördelar. Swedbanks omsorg om kunderna är minst sagt genomskinlig.