Ett läsvärt återkommande inslag i "min" tidning på lördagar är minneskrönikan "Minns du det här". Där beskrivs vad som hänt och vållande rubriker på Gotland 10 år tillbaka. Vad kommer minneskrönikan 2021 att skildra som viktiga händelser på Gotland 2011?
Kommer tillbakablicken att handla om att 2011 var det år som region Gotland började sluta att använda osthyveln? I stället såg gotlänningarna nu en början till strukturella förändringar och det var den rödgröna majoriteten som hade insikten och modet att påbörja förändringen.
Landsortsskolor
Efter att den gångna veckan följt rektorernas beskrivningar om situationen i sina landsortsskolor, är det uppenbart att nedskärningar enligt oshyvelsprincipen kommit till vägs ände. Få personer kan väl konkret se konsekvenserna av ständiga nedskärningar, som just rektorerna.
Rektorn för skolorna i Vänge och Kräklingbo slår larm med "Gränsen är nådd. Politikerna måste förstå att det inte går att ta mer pengar från barnen. Nu krävs istället radikala förändringar". I stort sett samtliga rektorer har undertecknat skrivelsen och de kräver nu att det regionala stödet till de mindre landsortskolorna skall tas bort.
Smärtgränsen
Jag kan tänka mig att det måste ha varit med stor vånda och överväganden som rektorerna har undertecknat skrivelsen. Men insikten att fortsatta nedskärningar ytterst drabbar skolbarnen och deras undervisning har vägt tyngre.
Rektorerna säger nu att smärtgränsen är nådd. De visar på stort ansvar och civilkurage. Under flera år har ett regionalt ekonomiskt stöd utgått till landsortsskolorna. Pengarna har tagits från de större skolorna som därmed dränerats på den ekonomi de annars skulle tilldelats.
Givetvis en solidarisk och sympatisk tanke. Men tiden har nu hunnit ifatt denna omfördelningsmodell. Rektorernas larmrapport kan inte negligeras med att det handlar om egenintresse. Det är istället tvärtom, de talar utifrån skolbarnens bästa.
Längre skoldagar
Gotland har under årtionden haft en befolkningsomflyttning, från landsbygden till Visby eller fastlandet. Oavsett vilken politisk majoritet har denna förändring pågått, och så även under Centerpartiets storhetstid på Gotland.
Skulle en nedläggning av ett stort antal landsortsskolor genomföras, blir konsekvenserna naturligtvis kännbara.
För skolbarnen, deras föräldrar, all den personal som är knutna till skolorna och självfallet även påverka de aktuella orterna. Konsekvenserna blir, större skolor, och sannolikt längre skoldagar och resor. Många barnfamiljer kommer överväga att flytta. Det går inte att blunda för.
Sanningen är att regionens skatteinkomster inte räcker till. 40 miljoner av budgeten måste bantas bort 2012 och hela 120 miljoner de närmaste åren. Alla gotlänningar förstår självfallet att det måste få drastiska konsekvenser på alla verksamhetsområden. Samtidigt har vi svårt att acceptera nedskärningar när det drabbar områden som vi alla anser viktiga. Men att skära ner med osthyveln räcker inte längre.
Restaurangmomsen
Majoriteten av svenska folket har i de två senaste valen valt Allianspartierna till att bilda regering. Regeringen väljer nu att satsa på en halvering av restaurangmomsen, ett uppskattat belopp på cirka 32 miljoner kronor för Gotland.
Man väljer bort alternativet att i stället satsa 32 miljoner på den gotländska skolan, sjukvården och äldreomsorgen.
Alliansregeringen gör här ett medvetet politiskt val, viktigt för oss gotlänningar att komma ihåg 2014 när vi åter går till valurnorna.