Eva Bofride verkar mena den 9 april att jobbskapande åtgärder inte främst ska komma från arbetsmarknadsministern. Antingen blev det lite fel i hennes text eller också förstår jag inte vad Bofride menar.
För vad ska då arbetsmarknadsministern göra om inte skapa förutsättningar för jobb? Är det departementet då bara dödkött som kan tas bort eftersom näringsministern tydligen ska göra det jobbet?
SVT kunde den 7 januari slå fast att trots att jobben är den viktigaste frågan enligt regeringen så är arbetsmarknadsutskottet ett av de minst aktiva utskotten i riksdagen. Trots att regeringen själv säger att det är det viktigaste politikområdet.
Men aktiviteten från utskottet har varit oerhört låg under hösten 2013 och det finns få förslag från dem, på grund av att ansvarig minister har kommit med få förslag.
Visst handlar det också om skatter och näringsliv, men i min värld är arbetsmarknadspolitiken ett eget område. De ”stora” beslut man har tagit från det hållet var att öka kontrollen över de arbetssökande och det kan inte vara deras huvudsakliga arbete.
SVT:s stora utredning visar också att arbetsmarknadsministern står idélös och det kan därför förstås vara en tanke att flytta över mer ansvar på näringslivsministern.
Annie Lööfs senaste förslag om att sänka kravet på aktiekapital till en krona, låter bra. Men blir det lättare att bilda bolag är det också lättare att gå i konkurs. För långt ifrån alla vet hur slitsamt det är att starta företag och att det ofta tar lång tid innan man kan ta ut någon vinst eller ens lön.
Eva Bofride fortsätter att tro att skattesänkningarna har gett en massa jobb och det får hon väl fortsätta tro.
Faktum är att det hade skapats så många fler jobb om man satsat på vården istället för på sänkt skatt. För hur det än är och hur mycket det än beror på den eviga lågkonjunkturen så är det högre arbetslöshet idag efter nästan åtta års borgerligt styre än det var innan 2006.
Frågan är, vad ska vi ha arbetsmarknadsdepartementet till om inte för jobbskapande åtgärder?