Överskott på lagstiftning

Politik2010-02-09 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Sverige är ett av få länder i Europa som klarat sig igenom den globala krisen med stabila offentliga finanser. Det är till stor del tack vare ett starkt finansiellt ramverk, konstaterade finansminister Anders Borg på måndagen.
Överskottsmålet, det vill säga regeln att staten bör ha ett överskott på en procent av BNP över en konjunkturcykel, är till och med så viktigt att det borde lagfästas, anser Borg. Den slutsatsen delas också av en arbetsgrupp inom finansdepartementet, som på måndagen presenterade en rapport i ämnet.
Det finns många goda skäl till att behålla överskottsmålet. Det kan bland annat skapa en jämnare fördelning av resurser över tid och ge större möjligheter att undvika stora underskott under lågkonjunkturer.
Men är lagstiftning det bästa sättet att se till att överskottsmålet behålls? Många är skeptiska till vad som brukar kallas juridifieringen av politiken, det vill säga tendensen att överlåta kniviga politiska beslut till jurister.
I det här fallet lär uppföljningen bli särskilt svår. Finansdepartementets förslag är att själva överskottsmålet ska skrivas in i budgetlagen - däremot vill arbetsgruppen inte definiera någon exakt nivå på det eftertraktade överskottet. Dessutom ska målet beräknas över en konjunkturcykel - och sådana är inte heller enkla att fastställa.
Regeringen bör fråga sig om det verkligen finns en poäng med en lag som är så luddig att det i efterhand blir snudd på omöjligt att fastställa om den följts.