Oxveckornas knog efter Knut
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Eller kommer vårt knog efter Tjugondagknut bara att sluta med att även 2010 rubriceras på samma sätt som arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin gjorde om 2009?
Littorin hade sakligt rätt, och budskapet gick hem. Att regeringen inte hymlade om läget uppskattades av medborgarna.
Nu är opinionsläget som bekant ett annat. Samtidigt som det finns vissa tecken på att den ekonomiska utvecklingen borde kunna ge draghjälp åt Alliansen inför valet har väljarstödet sviktat.
- Jag är övertygad om att 2010 blir avgörande för Sveriges framtid, skrev Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann häromdagen i Aftonbladet. Schlingmann vill att valet 19 september ska handla om framtiden.
Han lär inte få sin vilja fram. Såvida han inte syftar på framtiden mellan i dag och valet 19 september.
För väljarna har visserligen inget emot visioner, men vilka de väljer att förverkliga dessa visioner torde i hög grad bero av deras förmåga att hantera nuets fakta och stå pall i debatten.
De politiska alternativen värderas varje gång en företrädare framträder i offentligheten. Det borde vara till fördel för Alliansen, som med sitt regeringsansvar naturligen syns och hörs oftare än oppositionen.
Men det är till nackdel att 2010 sannolikt blir ännu ett ekonomiskt Littorin-år. Draghjälp utifrån är inte att vänta när omvärlden ska hämta sig från baksmällan efter den offentliga ekonomiska dopning som räddade oss undan kaos. Här hemma innebär dåliga tider att de positiva verkningarna av arbetsstimulerande reformer dröjer.
Schlingmann, en i teamet barnmorskor bakom framgången för Nya moderaterna och Alliansen i valet 2006, tror att det i år blir ännu tydligare hur den globala finanskrisen påverkat Sverige, men att den mödosamma återhämtningen nu inletts.
Jo, i höstas minskade antalet nya varsel. I vissa sektorer råder brist på lämplig arbetskraft - typiskt för en konjunkturuppgång.
Men den totala arbetslösheten stiger. Den toppar i år på 9,4 procent, tror enligt Arbetsförmedlingen. Det blir inte så illa som tidigare befarat. Men prognoserna, för vad de är värda, ser goda tider återkomma först sent i nästa valperiod.
Så Alliansen lär inte gå till val med parollen "Hurra vad vi är bra". Läget kräver något annat. Men det finns all anledning, att ropa "Bu, vad de är dåliga", och tala om varför, nu när de rödgrönas alternativ hamnar under luppen.