Partiledardebatten: Gladiatorernas intåg
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
"Ave Caesar, morituri te salutant" - Hell dig kejsare, de som skall dö hälsar dig. Enligt traditionen var det så gladiatorerna hälsade kejsaren när han bjöd romarna på bröd och skådespel.
När talman Per Westerberg och hans tre kolleger i riksdagens presidium på onsdagen vakar över årets första partiledardebatt vore det motiverat för ett antal av våra politiska gladiatorer att bruka hälsningsorden ovan.
Ty Centern, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet hade i helgen en näradödenupplevelse, när de hamnade under 4-procenttröskeln i Demoskops undersökning. Medan Sverigedemokraterna skulle komma in i riksdagen.
Resultatet ledde omgående till spekulationer om den största förändringen någonsin i riksdagens partiuppsättning.
Den Sifomätning som följde minskade dramatiken. Läget återgick till vad vi vant oss vid de senaste månaderna: opinionsutvecklingen tyder på regeringsskifte, med reservation för betydelsen av Sverigedemokraterna.
4-procentspärren, ömsom hot, ömsom "Kamrat", lär förbli aktuell inför valet.
Det är vanligt att demokratier med proportionellt valsystem har en tröskel, tänkt att ge nya partier ett nyttigt träningsmål, och motverka kaotisk partisplittring.
Israel var länge en ytterlighet åt ena hållet. Spärren låg vid bara en procent av rösterna. Nu är den höjd till 2 procent. Samma låga spärr gäller i Danmark.
En ytterlighet åt andra hållet är Turkiet. Där är spärren 10 procent. Med den nivån skulle Sveriges riksdag bara bestå av Socialdemokrater och Moderater. En situation de själva kanske inte skulle vara emot, men knappast bra för folkstyret, om idealet är att principen "en människa - en röst" ska få genomslag, även i den valda församlingen.
1995, när Ryssland ännu var en demokrati på tillväxt, hölls där ett val i vilket hela 45 procent av rösterna inte gav något mandat eftersom partierna de lagts på inte klarade den dåvarande spärren på 5 procent.
Alla ska med - det är en bra utgångspunkt när en demokrati formar sitt sätt att ge varje röst en chans till inflytande. Fast länder som Storbritannien och USA ser annorlunda på saken, utan att för den skull vara sämre demokratier.
För att minimera antalet röster som inte ger utdelning kan man jämka. I Sverige finns utjämningsmandat och regeln att ett parti som missar 4 procent nationellt men får 12 procent i en valkrets är med och delar på mandaten just där.
Gladiatorerna slogs med livet som insats. På riksdagens arena slåss våra politiker bara om procent. Men det är faktiskt lika mycket på allvar. Det är våra liv det gäller.