Under helgen pågår årets turistmässa i Göteborg. Runt 50 000 människor väntas besöka utställningen. Årets innegrej är pensionärer och pensionärsturism.
Sverige har traditionellt inte varit ett turistland, men vi börjar faktiskt bli det. Från och med 2009 tjänar Sverige mer på turismen, än vad vi själva turistar för utomlands.
När det gäller att locka besökare har vi god nytta av att vårt land ligger i Europa. Vår kontinent är den där turismen är som störst globalt sett.
Enligt siffror från ETC - European Travel Commission - står reseindustrin för fem procent av EU:s arbetstillfällen, och mellan fem och tio procent av EU:s sammanlagda BNP.
Turister som reser i Europa är framförallt européerna själva. Runt 340 miljoner européer reser varje år till ett annat land. Många är pensionärer. Europa är ju som bekant en åldrande kontinent.
Här finns en fantastisk möjlighet för Sverige som turistland. Bland ungdomar kommer Sverige aldrig bli ett turistmecka. Vill man dricka billig öl på en sandstrand i ett underbart klimat finns det bättre platser att resa till.
Men däremot bland äldre - där har Sverige ganska mycket att erbjuda. Vårt land är rent och snyggt, och framförallt relativt säkert. Här finns inga vindlande bergsvägar, ficktjuvarna är ännu hyfsat få, och precis som vår utrikesminister nyligen twittrat om finns här inga jordbävningar eller jättevågor. Skulle man ändå råka ut för något är sjukvården känd för att hålla en god standard.
Förutom de nämnda argumenten talar faktiskt även klimatförändringarna för att Sverige skulle kunna bli ett fantastiskt turistland för pensionärer. Sydeuropa börjar bli lite väl varmt om somrarna för äldre människor. Säga vad man vill om den svenska sommaren, men få lär ha avlidit av värmeslag.
Vad är det då som hindrar oss från att håva in storkovan? Ja, framförallt hinder vi själva byggt upp. Sverige är fortfarande ett land som är mycket dyrt att resa i. Bensinskatt, flygskatt, restaurangmoms är bara några exempel på åtgärder som river i turisternas plånböcker innan de ens hunnit se en dalahäst eller en rauk.
Men det största problemet är att vårt skattesystem och våra arbetsmarknadsregler är skapade efter modellen att alla ska jobba heltid på bruket. Sådan ser sällan turistnäringen ut. Anställningar kan ofta vara tillfälliga eller säsongsbundna. Företagen är i regel små och kan inte räkna med stora ekonomiska buffertar. Krångliga regelverk och dyra avgifter hindrar etablering av företag i turistbranschen. Därför fortsätter utvecklingen av en av Sveriges viktigaste framtidsnäringar långsammare än den borde.
Om vi beaktade att turistnäringen i Sverige årligen omsätter 250 miljarder och dessutom har stor utvecklingspotential, ja då kanske vi skulle tänka annorlunda och försöka oss göra oss av med en del av regelkrånglet och överbeskattningen som hindrar nya småföretag från att växa.