Personval påverkade öns kyrkoval

Foto:

Politik2009-10-21 00:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I senaste kyrkovalet fick personval tydligt genomslag här på Gotland. I alla fall för den nomineringsgrupp som kallar sig Kyrklig samverkan i Visby stift. Det var inte den person som stod överst på listan, som fick det främsta förtroendeuppdraget. Varken för kyrkomötet eller för kyrkofullmäktige i Visby.
Många personkryss gjorde Peder Fohlin till ledamot av kyrkomötet och Christer Engelhardt kryssades upp från andra till första plats och är nominerad att bli ordförande för kyrkorådet. För övriga nominerade hade kryssningen ingen betydelse.

Förtroendet avgör
Resultatet är intressant, eftersom det är första gången som personval får genomslag i val på Gotland. Möjlighet att kryssa finns sen några val tillbaka. På andra håll har det lyft upp en del till riksdagen före dem som partiledningen tänkt sig. För Svenska kyrkan menar jag att personval borde vara ganska självklart. Sen 2001 har vi haft två opolitiska nomineringsgrupper på Gotland. Dessutom ställde centern upp på landet och socialdemokraterna i valet till kyrkomötet.
Läser man de olika valprogram som fanns, finner man inga avgörande skillnader. Alla värnar om gudstjänsterna, diakonin och kyrkomusiken. Alla vill lägga stor vikt på barn och ungdom. För dem som röstar handlar det då om att hitta representanter som de har förtroende för. Det här lär bli allt mer viktigt i de allmänna valen också. Folk engagerar sig inte längre i de olika partiernas arbete. Också där ser vi en tydlig samling i mitten. Skall man vinna val i ett rikt land som Sverige måste man attrahera den stora medelklassen. Det går att säga att vi skall lägga högre skatt på "de rika". Men hur mycket ger det egentligen? Går det att genomföra stora förbättringar i välfärden utan att höja skatten för "vanligt folk"?

Partiledningen har totalkoll
Att folk inte engagerar sig har gett mycket stor makt för ett partis kärna. Och gjort kommunfullmäktige näst intill betydelselöst för den som inte är med i den regerande majoriteten. Besluten fattas i kommunstyrelsen och där har partiledningen totalkoll. Runt om i landet försöker kommunerna ändra på detta, men med liten framgång. Den som har makten släpper den inte gärna ifrån sig. SSU kommer nu med förslag om att 25 procent av de nominerade på valbar plats skall vara under 35 år. Ett rimligt krav kan det tyckas. Från 18 till 35 år är det 17 årsklasser, ganska jämt en fjärdedel av valmanskåren. Men är det troligt att det höjer intresset för valet? Vi har sett en oroande minskning av valdeltagandet i senare val.
Ungdomar som sätts högt upp på en lista är vanligen totalt okända för alla utom partifolket. Det inger inte förtroende för listan. Partitroheten är ju inte heller vad den har varit. Kanske tar man en helt annan lista för att man där ser en person som man har förtroende för.

Personvalet ger stora möjligheter
Tidigare, när möjligheten till personval var helt ny, hände det att välkända personer som stod med som utfyllnad på en lista men inte alls ville vara med, valdes in, därför att de hade allmänt förtroende. Det ligger i sakens natur att den som har skaffat sig sånt, den är inte purung. Som till exempel Fohlin och Engelhardt.
Personvalet ger stora möjligheter. Att man själv kan påverka vem som skall bli ens representant, det borde kunna öka intresset för valet. Då skulle ordningen på listan inte ha så stor betydelse. Men där är vi inte ännu.
Vill partiledningen att listan skall se intressant ut, då får man nog lyfta fram folk med gott allmänt förtroende. Oberoende av ålder. Kanske skulle de som vill bli valda också kunna engagera sig mer i aktuella frågor. Så att de blir välkända.