Petzäll är ett lätt byte

Jaktsäsong. William Petzäll har genom sitt handlande blivit riksdagens mest utsatta ledamot. Hur länge orkar han hålla ut?Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Jaktsäsong. William Petzäll har genom sitt handlande blivit riksdagens mest utsatta ledamot. Hur länge orkar han hålla ut?Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Foto: Hasse Holmberg

Politik2011-10-03 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I början på året blev riksdagsmannen Petzäll omhändertagen av polisen på grund av berusning. Trots behandling återföll han och för drygt en månad sedan lät hans parti, Sverigedemokraterna, honom förstå att de ansåg det lämpligt om han lämnade sin plats till förmån för någon annan åsiktsfrände. Det ansåg inte Petzäll, som nu blir att betrakta som en "politisk vilde" i riksdagen sedan han har lämnat Sverigedemokraterna men vägrar lämna stolen i riksdagshuset och moderaterna enligt uppgift har avböjt hans frieri.

Eftersom han inte längre är med i ett parti förlorar han sin utskottsplats. Därtill har han på skattebetalarnas bekostnad åkt taxi för över 100 000 kronor. För en ledarskribent är Petzäll vad en halt hare är för räven en kall vinterdag, ett oerhört lätt byte.

En 23-åring med ett missbruk är sorgligt och tragiskt, men även om Petzälls missbruk tas ur ekvationen blir slutresultatet ändå att han har uppvisat ett anmärkningsvärt dåligt omdöme. Politiska vildar är en utmaning för demokratin. Antalet mandat i riksdagen fördelas efter valresultatet, där alltjämt en majoritet av rösterna läggs på ett parti och inte en enskild kandidat. Såvida en ledamot inte fått sin plats i riksdagen genom personkryss innehar vederbörande sin plats på grund av röster på det parti som vederbörande respresenterar och inte vederbörande själv.

När Petzäll nu vägrar att lämna sin plats innebär det de facto att Sverigedemokraterna förlorar en röst i riksdagen. Oavsett vad man anser om Sverigedemokraterna är ett sådant agerande illojalt mot partiets väljare. I den situation som råder i riksdagen för närvarande efter förra valet, innebär Petzälls agerande dessutom att förutsägbarheten av omröstningarna i riksdagen blir ännu svårare, vilket är bekymmersamt för såväl regeringen som oppositionen. För det fall Petzäll inte infinner sig till omröstningar skiljer det endast två röster mellan blocken. Nackdelen i den osäkerheten torde vara uppenbar för var och en.

Mot den bakgrunden kan Petzälls agerande starkt ifrågasättas. Som riksdagsman förutsätts ett ansvarstagande lite ut över det vanliga. Det kan tyckas orättvist men genom sitt agerande äventyrar Petzäll den svenska politiska processen och det i en tid när alla, inte minst yrkespolitiker, borde kavla upp ärmarna och göra sitt yttersta för att Sverige skall påverkas så lite som möjligt av den ekonomiska kris som råder i världen. Var är det ansvarstagandet nu, Petzäll?

Som politisk vilde utan utskottsplats är Petzälls möjligheter att påverka små. Enligt uppgift skall Petzäll stanna i riksdagen för att arbeta med missbruksfrågor. En riksdagsman kan inte vara en enfrågeperson. För 56 000 kronor i månaden plus traktamente har väljarna rätt att kräva ett bredare engagemang än enbart missbruksfrågor. Hur skall Petzäll hitta en plattform för ett sådant arbete, utan utskottsplats? Kontentan av allt är att Petzäll genom sitt agerande och sina beslut visat ett sådant bristande omdöme att han inte har någon trovärdighet kvar som riksdagsman.

Det må vara så att det inte går att avsätta honom, men om man inte längre har kvar möjligheterna till att göra ett fullgott arbete då bör man ta sitt ansvar och stiga åt sidan och lämna plats till någon som kan istället för att bara fortsätta att kvittera ut lön. Inte lyfta luren och erbjuda sina tjänster till motståndaren, vilket för övrigt väcker en del funderingar kring hur väl förankrade Petzälls politiska åsikter egentligen är, men det är en annan historia om än ett ytterligare svek mot de egna väljarna.

Om Petzäll vore en halt hare så har han vid det här laget drabbats av dubbelhälta. Den orimligt höga taxinotan, i ekonomiska kristider, är irriterande och oansvarig men med handen på hjärtat, han är nog inte ensam bland riksdagspolitikerna att välja en varm taxi framför SL. Därmed inte sagt att det blir bättre för det.

Dock, allt sammantaget; hans beslut att sitta kvar i riksdagen utan parti, hans frieri till Moderaterna och hans taxinota är dock så oansvarigt att han på alla sätt har visat att han inte är uppgiften mogen och att han varken förtjänar arbetet som riksdagsman eller det arvode det berättigar till. Räven flåsar i hasorna. Frågan är bara hur länge haren orkar hålla undan.