Det är för sorgligt. Inte nog med att de svenska resultaten i PISA-mätningen 2012 visar ytterligare försämring av kunskapsnivån för 15-åringar i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Försämringen är dessutom den allra största bland alla de 33 OECD-länderna, från någonstans i mitten till det absoluta bottenskiktet. En lika stor försämring har aldrig uppmätts sedan mätningarna började.
Skolsystemet dras isär
Både hög- och lågpresterande elever har sämre resultat, men med störst försämring för de sistnämnda. Skolan kompenserar inte elever med missgynnad socioekonomisk bakgrund. Det svenska skolsystemet dras isär. Det uppfyller inte skollagens tydliga krav på likvärdighet.
De sjunkande PISA-resultaten även för högpresterande elever verkar bekräfta skolforskares fynd att alltför homogena klasser och skolor påverkar kunskapsnivån negativt.
Utbildningsminister Björklund menar att resultaten ”är ganska väntade”. Även om vissa delar av de senaste sju årens cirka 30 skolreformer ”inte varit helt lyckade”, lägger han fortfarande mesta skulden på sossarnas ”flumskola” från 80- och 90-tal.
Nåja! Britt Mogård (M) och Beatrice Ask (M) ansvarade för de två föregående läroplanerna 1980 och 1993. (De senaste S-märkta läroplanerna är från 1966 och -69.)
Försvar för aktiebolag
Björklund försvarar orubbligt det fria skolvalet och att friskolor ska kunna drivas som aktiebolag, det vill säga deras rätt att dela ut vinst till ägarna. Annars skulle nästan inga ha intresse av att driva friskolor, menar han.
Jaså? I Friskolekommitténs färska betänkande framgår att det finns 440 huvudmän som driver friskolor i andra former, där vinsterna återinvesteras i verksamheten.
Där finns kooperativ, stiftelser, ekonomiska eller ideella föreningar. Runt 60 000 elever går i dessa skolor. Sverige verkar ha en utbildningsminister som inte kan läsa innantill.
Varför då denna stora resultatförsämring? Att enbart lägga skulden på det fria skolvalet är enligt min mening att göra det väl lätt för sig.
Det är en kombination av faktorer som lett till PISA-raset. Kommunaliseringen som spjälkade upp det sammanhållna statliga skolsystemet är en delförklaring. Möjligheten för friskolor att välja bort resurskrävande elever med särskilda behov är en annan.
Den närmast extrema budget- och bokslutsfixeringen bland i första hand de friskolor som drivs i aktiebolagsform, men även i kommunala skolor, där rektorer tvingas in i en VD-liknande roll är en tredje
Marknadsliberalt
Ännu en delförklaring är, vare sig man gillar det eller ej, även det fria skolvalet som lett till en i många kommuner långtgående skolsegregering, till exempel i Märsta, Nacka och Malmö.
Till sist, den mycket starkt ökande administrativa bördan som inte tillåter lärare att vara just – lärare.
Det svenska skolsystemet är i internationell jämförelse extremt marknadsliberalt, och det levererar extremt dåliga kunskapsresultat.
Reparationsarbetet kommer att kosta tid, pengar och möda. En första början vore ett förbud att driva skolor i aktiebolagsform.