Polisens civilanställda specialister ska i framtiden kunna tillägna sig en extra utbildning för att bli poliser och därmed tillgång även till de kvalificerade polistjänsterna. Det har Rikspolisstyrelsen äntligen beslutat.
Polisförbundet visade sig dock snabbt vara allt annat än vänligt inställda till den ettåriga distansutbildningen som kommer att införas i liten skala redan nästa år. Lars Bergman, första vice ordförande i Polisförbundet, sade till Ekot att det kommer att leda till att begreppet polis urholkas. Att det kommer att sluta med att allmänheten inte vet vem som är polis med lång utbildning och vem som är polis med kort utbildning.
Det är en uppfattning som kräver ett visst mått av cynism. Så länge polisen i fråga faktiskt är duktig på sitt jobb kommer få att alls bry sig om hur vederbörande har utbildats. Det handlar inte om att ta en slumpmässig människa från gatan, sätta dem framför en dator i ett år för att därefter ge dem polisiära befogenheter. Det vore sällsynt vansinnigt.
I själva verket handlar det om att ta till vara på den kompetens som redan finns inom polisen men som på grund av befintliga strukturer stängs ute från många karriärmöjligheter och därför riskerar att lämna det polisiära. Det handlar om exempelvis ekonomer, tekniker, jurister och psykologer. De arbetar inom Polisen, har en vana av och känsla för verksamheten och det ansvar den fordrar av den som jobbar där.
Utan möjlighet att avancera till de kvalificerade tjänster som finns, exempelvis förundersökningsledare, uppstår en reell risk att specialisterna helt sonika lämnar Polisen. I förlängningen innebär det också att det kan bli svårt att rekrytera högkvalificerade specialister vilket vore närmast förödande.
Tillgången på specialister kommer att bli allt viktigare för rättsväsendet. På flera håll har utvecklingen gått så långt att det är närmast omöjligt för någon utan specialistkompetens att reda ut vad som har hänt. Det gäller inte minst inom den digitala världen där avancerad teknik numera är tillgänglig för alla och polisen ofta förefaller stå handfallna inför vad som sker online.
Med undantag för den uppmärksammade Instagramrättegången är det ovanligt att digitala brott får rättsliga följder. Detta trots att bedrägerier, hot och förtal frodas på internet. Det är inte ens rimligt att en vanlig polis ska ha djuplodande kunskap om allt detta eller andra väldigt komplicerade fackområden. Därför kommer det att krävas allt större tillgång på specialistkomptens.
Polisförbundet oroar sig för att de nya reglerna kan skapa en situation med a- och b-poliser. Risken finns förstås, men är väldigt liten. Håller bara utbildningen en god kvalitet finns det inga skäl att befara en sådan utveckling. I stället handlar det snarare om att skapa en mer inkluderande polisorganisation som inte har a- och b-anställda.