LIBERAL KOMMENTAR
Jakt – på teknisk kompetens som kan vara med och vidareutveckla ett av världens mest avancerade stridsplan. Attack – mot faktumet att Sveriges nominellt värdefullaste exportaffär genom tiderna består av vapen. Spaning – efter fler köpare.
Jas fortsätter att vara kontroversiellt. Beskedet att Brasilien vill köpa 36 Gripen-plan, varav tolv ska levereras inom fyra år, är en framgång för industri- och försvarsprojektet som blev för dyrt för att läggas ner.
Den brasilianska flaggan pryds av lydelsen ”Ordem e Progresso”. Men det är inte politisk ordning som har kännetecknat Jas. Rubrikerna har mest handlat om den oklara ansvarsfördelningen mellan stat och näringsliv, mellan Försvarsmaktens egentliga behov och industrins ekonomiska intressen. Därför är Brasiliens förväntade 31-miljardersorder ett nödvändigt framsteg.
Sedan starten 1982 har Jas kostat skattebetalarna mer än 120 miljarder kronor, vilket kan jämföras med det femte jobbskatteavdragets tolv miljarder. Att Brasilien har valt Gripen, i konkurrens med franska Rafale och amerikanska F-18, är dock ett gott betyg för ingenjörerna på Saab.
Gripen är mer kostnadseffektivt i luften än Rafale och med Brasiliens stora geografiska yta blir planet ett rimligt alternativ. Samtidigt bidrog amerikanska underrättelsetjänsten NSA:s avlyssning av Brasiliens president Dilma Rousseff till att F18 föll bort.
Relationen mellan länderna har varit frostig sedan visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden och Rouseff ställde in ett planerat statsbesök i Vita huset i september.
Saabs aktieägare har anledning att glädjas över hur storpolitiken ser ut att ha varit på den svenska försvarsindustrins sida. Men även för regeringen finns vinster att hämta. Såväl försvarsminister Karin Enström (M) som statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och utrikesminister Carl Bildt (M) betonar vilken framgång Brasiliens besked är för Sveriges internationella konkurrenskraft.
Saabs misslyckade försök att sälja 126 stycken Gripen till Indien, för ett värde av drygt 80 miljarder, verkar redan vara glömt. Rent politiskt säkrar Brasilien-affären regeringens beställning av 60 plan – och minskar riskerna i samarbetet med Schweiz, vars köp av 22 Gripen-plan fortfarande är beroende av resultatet i en osäker folkomröstning.
Det är köparens marknad. Allt talar för motkrav i form av ett kostsamt leasingavtal innan samtliga plan är levererade och viss produktion i Brasilien. För Saab väntar åtta till tolv månaders kontraktsförhandlingar med det brasilianska försvarsdepartementet.
För regeringen väntar ännu en debatt om hur omfattande vapenaffärer med fattiga länder kan vara moraliskt försvarbara.