Prestigelös granskning krävs
Foto: Petra Jonsson
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Orsaken till detta är att nya antagningsregler trädde i kraft i år. Ändringarna gäller framförallt hur betygen ska värderas. Sökande kan få extrapoäng om de läst vissa meriterande kurser, exempelvis matematik och språk. I stället för 20,0 som traditionellt sett räknas som maxgräns, kan man numera få upp till 22,5 i poäng. Reglerna omfattar dock enbart gymnasiebetyg från 2003 och framåt. I praktiken innebär detta att de som hade toppbetyg före 2003 inte har någon chans att komma in på utbildningar som kräver mer än 20,0 i poäng.
Utbildningsdepartementet säger att gränsen måste dras någonstans, och bedömningen har gjorts att det blir orättvist att räkna om de gamla betygen före 2003 med tanke på de förändringar som gymnasieskolan genomgått. Dessutom har regeringen som avsikt att sänka medelåldern bland svenska studenter.
Att svenska studenter kommer ut på arbetsmarknaden för sent har en negativ effekt på samhällsekonomin.
Det vore dock väldigt vågat att påstå att 27-åringar är några åldringar. Dessutom finns det fördelar med att välja att skaffa sig arbetslivserfarenhet innan man börjar läsa vidare. Dels för att det har positiv effekt på exempelvis den sociala förmågan, som är livsnödvändig i vissa professioner, men även för att utbildningsvalet ska kunna mogna fram.
Att regeringen har valt att prioritera duktiga elever som har valt att läsa språk och matematik genom meritpoäng, är ett bra sätt att motivera dem. Likaså som det ska löna sig att arbeta, ska det även löna sig att anstränga sig extra mycket. Däremot är antagningsregelreformen inte helt genomtänkt, när den slår ut vissa grupper redan från början.
De nya antagningsreglerna diskriminerar även de nordiska och europeiska sökande. Från och med i år prövas studenter med utländska betyg i en egen urvalsgrupp. Är det få utländska sökande, får de ingen plats eftersom platsantalet styrs procentuellt. Högskoleverket har varnat för att de nya antagningsreglerna skulle missgynna utländska studenter, och att det dessutom kan bryta mot EGrätten och mot överenskommelser inom EES. Det är ytterst märkligt att utbildningsdepartementet struntade i de varningarna.
Sverige får hård kritik för reformen från framförallt grannländerna. Den isländska utbildningsministern Sigridur Ingibjörg Ingadottir säger att reglerna är ett brott mot den nordiska överenskommelsen och har redan skickat ett klagobrev till utbildningsminister Tobias Krantz (fp). Danmark är också upprört över att Sverige missgynnar studenter från Norden och Europa.
Det är viktigt att regeringen nu prestigelöst kan granska reformens effekter kritiskt och rätta till det som har blivit fel. Meritpoängen är en bra väg att gå, men det krävs vissa justeringar. Så länge vi har betyg som urvalsinstrument till högskoleutbildningar borde dessa få gälla.