Vad kostar en liter mjölk? Frågan brukar ställas till politiker när hon eller han ska bevisa sin folklighet. Den som inte känner till mjölkpriset får skämmas: när Olof Palme svarade att han inte hade någon aning, resulterade okunskapen i raljanta kommentarer om hans klassbakgrund.
Mjölk är inget vanligt livsmedel. Mjölken är sammanflätad med Sveriges historia. Vi är den fattiga jordbruksnationen som industrialiserades - och tog med sin favoritdryck till städerna. Där blev mjölken en symbol för vår modernitet: generationer av svenskar har vuxit upp med rådet att dricka minst ett glas mjölk om dagen.
När mejeriföreningarna Arla och Milko går samman, gör man så eftersom förutsättningarna har förändrats. Stordriftsfördelarna har nått mjölkdisken. Milkos ekonomi har länge varit ansträngd och man har betalat sina 630 mjölkbönder uppemot 80 öre mindre per liter än Arla. Missnöjet hos bönderna har varit stort. Det fanns alltså ingen annan utväg för Milko, än att gå upp i Arla. Och för producenterna är veckans affär välkommen.
Däremot finns berättigade farhågor om vad fusionen innebär för konsumenterna. När affären är färdig kontrollerar Arla 75 procent av mejerimarknaden. Bristen på konkurrens riskerar att leda till högre mjölkpriser, även om Konkurrensverket tvingar Arla att sälja Milkos största mejeri och några av företagets mest kända varumärken.
Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom menar att konsumenternas intressen tagits till vara. Framtiden lär visa om Sjöblom får rätt - eller om Arla byggt grunden till ett monopol. Och för er som funderar på vad Palme skulle ha svarat? Två kronor och 15 öre. Mer än så kostade inte mjölken 1972.