LEDARE
Diskussionerna om en angöringskaj för stora kryssningsfartyg i Visby har pågått under många år, men ett slutligt beslut närmar sig nu i och med förhandlingarna med Copenhagen Malmö Port (CMP). Ges klartecken till projektet beräknas kajen stå färdig 2018 till en kostnad av minst 250 miljoner kronor. Jag skriver minst 250 miljoner, eftersom anläggningar i den här storleksklassen sällan klarar budget. Det brukar alltid dyka upp okända faktorer under byggtiden och när det väl är igång måste det till varje pris fullföljas.
Kryssningarna är en del av Gotlands turistindustri, överskattad av vissa och underskattad av andra, beroende på vilken bransch man befinner sig i. Varje gång kryssningsfartyg måste gå Visby förbi på grund av hårt väder blir vi serverade siffror om hur mycket pengar som Visbys köpmän förlorar. För det är egentligen bara Visby det handlar om, eftersom besöken blir kortare och kortare och möjligheterna för resenärerna att komma utanför murarna därmed minskar.
Uppgifterna om förlorade inkomster varierar hela tiden och ingen vet väl egentligen vad sanningen är. Däremot har undersökningar konstaterat att kryssningsturismen är den turismform som spenderar minst pengar på de besökta orterna.
Förespråkarna framhåller att en kryssningskaj i Visby skulle gynna hela Gotland och skapa många arbetstillfällen. Samtidigt säger man kategoriskt nej till en placering av kajen på annan plats än Visby och sällan nämns att de utlovade arbetstillfällena endast är korta säsongsjobb.
En kaj som möjliggör angöring för stora fartyg även vid hårda vindar skulle onekligen innebära en möjlighet för Visby, men frågan är om det är ett genomförbart projekt? Kommer det att fungera med strömmar och hårda vindar? Många nautiker menar att det är ett hopplöst fall och det är alltid svårt att teoretiskt simulera hur sjön uppför sig. Vi minns problemen med nya hamnen, där man efter några år blev tvungen att bygga ut den ena vågbrytaren för att klara sjögången i hamnbassängen. Trots att förmodligen ordentliga modellsimuleringar gjorts i samband med projekteringen.
Det är svårt att inte upprepa vad jag tidigare skrivit om kajplanerna: Om jag bygger vågskydd och förtöjningsplats för min båt vid stranden mot öppet hav, så inte sjutton förtöjer jag på utsidan. Skrovskador på ett enda kryssningsfartyg skulle direkt skapa problem med den framtida marknadsföringen.
Bara att hoppas att detta kostsamma projekt blir väl genomarbetat och belyst från alla synvinklar, så att 250 miljoner bokstavligt talat inte ”kastas i sjön”. Sedan är det frågan om utvecklingen i Östersjön kommer att fortsätta med större och större kryssningsfartyg?
Framtiden lär utvisa om det blir succé eller fiasko.