Pusslet som inte borde få läggas
Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den personspecifika marknadsföringen effektiviserar relationen mellan kund och återförsäljare. Amazons produkter exponeras mot den relevanta kundgruppen. Användaren får värdefulla tips om bra musik och böcker...
Fördelarna till trots, vilar det inte något olustigt över detta, att multinationella företag samlar på sig detaljerad information om oss kunder? Om vart vi bor, vilken typ av dator vi använder, hur gamla vi är, vilka intressen vi har... Information som skulle kunna användas för att dra slutsatser om våra politiska sympatier eller personliga problem.
Med detta inte sagt att Amazon använder informationen på ett otillbörligt sätt, eller säljer uppgifter om oss kunder till tredje part. Men exemplet illustrerar hur det moderna kommunikationssamhället, genom automatisk inhämtning och lagring av information, möjliggjort kartläggning av den enskildes person och vanor i en omfattning som tidigare varit otänkbar utanför de totalitära samhällssystemen.
I Sverige har de nya elektroniska lånesystemen diskuterats utifrån dessa betänkligheter. Vilka böcker som hamnar i lånekassen kan avslöja både det ena och det andra om låntagarens livssituation. Å ena sidan bidrar de elektroniska till större anonymitet genom att låntagaren själv registrerar sina lån, utan någon bibliotekaries inblandning. Å andra sidan har frågetecken väckts kring hanteringen av de elektroniska lånelistorna. Riktlinjer har antagits för att begränsa informationsinhämtningen.
Nu riktas kritik mot livsmedelskedjan Ica som kartlägger stamkundernas inköp för att kunna erbjuda skräddarsydda rabatter. Bland annat från Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter: "Vad och var vi handlar säger mycket om hur vi är som personer. Ett antal butikskedjor har sammantaget en väldigt bra bild av oss" påpekar han.
Ja, det är inte så mycket informationsfragmenten i enskilda databaser som oroar. Utan insikten att dessa register skulle kunna samköras. Att det i princip är möjligt att sammanfoga pusselbitarna och att de då skulle teckna en ganska komplett bild av oss som personer, och att denna detaljerade information skulle kunna hamna i händerna på ett företag, en myndighet, en utpressare...
Om våra olika profiler - hos matbutiken, biblioteket och näthandeln - börjar säljas vidare till tredje part, innebär det att vi i rasande takt närmar oss ett sådant skräckscenario.