Rådslag om ny skolpolitik
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När skolan nu börjar, tror jag de flesta upplever, att sommaren närmar sig sitt slut och vi ställer mentalt om oss inför hösten. Så är det för oss i familjen, när skolan nu startar.
Under hösten kommer vi socialdemokrater att diskutera skolpolitik i ett särskilt rådslag. Tanken är att skolpolitiken ska diskuteras både internt inom partiet, men även med andra berörda grupper som elever, föräldrar, lärare och andra, som är intresserade av skolan.
Dessa diskussioner och möten ska sedan leda fram till en plattform för den socialdemokratiska skolpolitiken. En plattform, som ska skapa förutsättningar för framtidens skola.
En lugn studiemiljö
Dagens skola har sina brister och till det, är även vi inom socialdemokratin skyldiga. Vår skolpolitik har inte i alla lägen varit den bästa och nu ska vi ta lärdom av det och genom ett brett rådslag se, hur vi på bästa sätt skapar framtidens skola.
Skolan ska ge våra barn gedigna kunskaper, så att de står bra rustade inför arbetslivet och vuxenvärlden. För att nå dit behövs det en lugn studiemiljö i skolan.
Idag får tyvärr inte alla det. Men hur upprätthåller man ordning på bästa sätt i skolan, utan att kväva barnens kreativitet och oppositionslust?
Betyg är något som diskuteras livligt. Från vilken klass ska eleverna få betyg? Många uppfattar socialdemokraternas motstånd mot betyg i de lägre klasserna, som att vi inte vill följa upp och bedöma elevernas kunskaper. Det är en missuppfattning.
Betyg och samtal
I dag har alla elever en individuell utvecklingsplan där föräldrarna, barnen och lärarna gemensamt tar ansvar för skolgången. Genom kontinuerliga samtal, ska föräldrarna få information. Men det fungerar tyvärr inte, som det är tänkt på alla skolor och därför behöver en översyn göras.
Kanske kan en kombination av betyg i tidigare årskurser än årskurs 7 och kontinuerlig uppföljning vara en lösning.
Många föräldrar vill se att förskolan ännu mer ska ta tillvara barns lust och nyfikenhet att läsa, skriva och lära, medan andra varnar för att förskolan redan i dag har blivit för mycket "skola".
Behövs det mer strukturerat lärande tidigt just för att kompensera barn som inte kommer från studievana hem? Hur möter man i så fall de små barnens lust att lära?
Den skola, som vi ville skulle utjämna klasskillnader och ge alla, oavsett föräldrarnas bakgrund, samma livschanser, har kommit att bli en skola, som snarare cementerar skillnaderna.
Detta gäller i alla skolor, men svårast har skolor i områden, där huvuddelen av eleverna inte kommer från studievana hem och där många har utländsk bakgrund.
Här ligger skolans verkliga utmaningar. Jag tror inte att det finns enkla lösningar på svåra problem. Socialdemokraterna måste skapa en modern skolpolitik, som har trovärdiga svar på de svåra utmaningar skolan brottas med.
Alla barn är olika och lär sig i olika takt, men vi socialdemokrater är övertygade om att alla kan, om de får jämlika förutsättningar. Det kräver dock att resurser och tid fördelas efter behov. Så är det inte i dag. Alla elever får inte det stöd man behöver.
Undvika tidig sortering
Vi är övertygade om att det är bra när barn och ungdomar från olika bakgrund möts och lär av varandra. Att dela upp barnen tidigt i olika skolor och olika grupper, tror vi snarare riskerar att stoppa elevernas utveckling.
Samtidigt finns rätten att välja skola, vilket vi tycker är bra, oavsett om den är kommunal eller privat. Men hur undviker vi tidig sortering och ökad segregation, men samtidigt bejakar mångfald och valfrihet?
Hur kan valfriheten bli ett val mellan likvärdiga alternativ, där alla skolor har samma rättigheter, skyldigheter och frihet?