Rädsla är en faktor som kan få förödande effekter på samhällens utveckling.
Politiska och religiösa krafter har genom historien spätt på människors rädsla för olika saker för att uppnå olika syften.
Tidigare i Europa spred kyrkan rädslan för guds straff och såg digerdöden som ett straff. Nazisterna byggde upp en rädsla för judarna som gav grund för den stora judeutrotningen med industriell effektivitet.
Olika extremistgrupper, islamistiska politiska rörelser eller högerextrema nazistiska av olika sorter, använder terrorn som vapen för att sprida rädsla bland folket. Genom rädslan kan man bana väg för åtgärder som leder till en urholkning av demokratin och det öppna samhället och samhällen kan utvecklas till totalitära stater där yttrandefriheten inskränks, murar byggs och rasism och nationalism frodas.
Terrordådet mot flygplatsen i Bryssel i veckan gjordes för att sprida rädsla bland folket i Europa. Den rädsla som terrordåden skapar kan antingen leda till hårdare och mer stängda samhällen eller en ännu starkare vilja att bevara de öppna demokratiska samhällena.
Det är lättare för extremistgrupper att skapa rädsla och oro för olika saker, när det länge varit en ekonomiskt pressad situation med hög arbetslöshet, stora inkomstskillnader där en grupp i samhället lever gott eller i enormt överflöd, medan fattigdomen sprider sig i allt större grupper.
Genomgående har Europas rika blivit rikare och de fattiga fattigare. Andelen lön av företagens vinster har minskat och aktieägarnas vinster har ökat. Ojämlika samhällen är en god grogrund för att sprida rädsla bland människorna.
Varje år gör SOM-institutet, som är en del av Göteborgs universitet, undersökningar om vad svenska folket är oroade över. Siffrorna för 2015 kommer i april i år. Men för 2013 och 2014 finns de och visar att högst på listan över vad svenska folket oroade sig för låg miljöförstöringen, sedan kom nynazism, terrorism, klimatförstöring, organiserad brottslighet, situationen i Ryssland och politisk extremism.
Först längre ner kom 2014 oron för ökad främlingsfientlighet, stor arbetslöshet, ökat antal flyktingar och ökade sociala klyftor.
Sannolikt ligger 2015 orosfaktorer som terrorism, situationen i Ryssland och politisk extremism kvar högt på svenska folkets oroslista, men säkert kommer oron för ökat antal flyktingar att stiga till en topplacering.
En annan intressant undersökning är SOM-institutets siffror av hur stor andel människor i olika partier, som känner oro över saker som att bli allvarligt sjuk, få för liten pension, utsatt för brott och bli arbetslös. Det parti där flest människor är mest oroade över dessa saker är Sverigedemokraterna. Minst oroade för dessa saker är moderaterna.
Kombinationen oro för ens personliga situation tillsammans med allmän oro för samhällsutvecklingen kan leda till att ytterlighetspartier lockar fler.
Ett folk som känner både personlig trygghet och slipper oroa sig för yttre och inre hot, lockas inte av ytterlighetspartier. Stor rädsla bland folket göder ytterlighetspartier.