Rätt eller fel med bojkott?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Upprinnelsen till denna för läkartidningen minst sagt aparta fråga är det brittiska universitetslärarförbundets förslag om en sådan bojkott på grund av att inget israeliskt lärosäte offentligt tagit avstånd från det som sker i de ockuperade områdena.
Även i Sverige cirkulerar upprop om en bojkott, enligt läkarna och professorerna Hugo Lagercrantz och Göran Wennergren, som kraftfullt tar avstånd från initiativet. De kan dessutom berätta att en kvinna som ville bli gästforskare vid Karolinska institutet fått nej på grund av att hon är israel.
Föreställningen om att alla israeler är ansvariga för den israeliska regeringens politik är orimlig. Inga röster hörs för att till exempel bojkotta brittiska eller amerikanska universitet och forskare för att länderna har trupper i Irak.
Frizon
Men rim och reson föses ofta åt sidan när kritik ska riktas mot den judiska staten. Då kan till och med synagogor i Sverige utsättas för hot och vandalisering på grund av vad regeringen i Israel gör.
Tyvärr är alltså inte ens den akademiska världen en frizon från krav på kollektiv bestraffning. Det är inte första gången som frågan om en bojkott drivs av universitetslärarförbundet i Storbritannien. En bojkott som om den blev verklighet skulle drabba forskare endast på grund av deras nationalitet och dessutom skada det vetenskapliga arbetet.
Israels belackare borde backa några steg och komma till sans. Då skulle de kunna begrunda sådant som att friheten för araber att verka akademiskt är större i Israel än i något annat land i Mellanöstern. Står de ändå fast vid att bojkott är bäst bör de löpa linan ut. Som Michael Baum, professor emeritus i kirurgi, syrligt kommenterar i British Medical Journal betyder det att sluta använda datorer med pentiumprocessorer - en frukt av israelisk forskning.