Rättighet har skyldighet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag kommenterade också GA:s moderata chefredaktör Rolf K Nilssons ledare om detta och att han utelämnade att med moderat politik skulle det bli mycket tuffare ekonomiskt för de arbetslösa. Då skulle många fler gotlänningar tvingas flytta eller leva på socialbidrag om de stannar på Gotand.
Detta har Anna Larsson ett inlägg om på denna sida. Hon tolkar det som att jag anser kontroll av att reglerna för olika trygghetssystem som a-kassa, sjukförsäkring och annat är borgerlig politik. Då har hon fattat mig fel.
Den trygghet som a-kassan, sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och andra trygghetssystem ger är jätteviktiga. Dessa system innebär både rättigheter och skyldigheter för medborgarna. Det är en rättighet att få a-kassa om man följer reglerna och har blivit arbetslösa. Men det är också skyldighet att just följa reglerna och inte fuska.
Om solidariteten ska fungera får ingen fuska eller överutnyttja trygghetssystemen. Jag tror inte det är särskilt många som gör det, men det är viktigt att alla som sköter a-kassan, sjukersättningen och så vidare kontrollerar att ingen får pengar som inte ska ha det och att regler följs. Detta är socialdemokratisk politik.
Eftersom a-kassan är en omställningsförsäkring som ska ge ekonomiskt trygghet medan man söker jobb, så måste den vara generös. Men för att det ska funka får ingen fuska genom att ta ut a-kassa och sedan jobba. Eller låta bli att söka de jobb som finns. Sedan är det väl som Anna Larsson skriver att det gäller för arbetsförmedlingen att väga för och emot och om det är realistiskt att tvinga långtidsarbetslösa gotlänningar att söka jobb på fastlandet.
Vad jag lyfte fram i min måndagsledare vara att de borgerliga vill så allvarligt försämra a-kassan, så den övergår från omställningsförsäkring till fattighjälp. De borgerliga vill sänka ersättningarna så den långtidsarbetslöse tvingas leva på knappa 5 000 kronor i månaden efter skatt. Det är långt under existensminimum. Och de arbetslösa får inte del av de borgerligas skattesänkningar, då dessa bara går till dem som har arbete.
Vi ska ha generösa trygghetssystem som gör att vi klarar arbetslöshet, sjukdom, föräldraskap och andra orsaker till att vi inte kan försörja oss genom arbete. Detta bidrar till att Sverige klarar omvandlingen av arbetslivet i vår globaliserade värld. De borgerliga vill försämra för alla de människor, som inte kan försörja sig genom arbete. Socialdemokraterna vill garantera tryggheten för dem som är utan arbete av något skäl, så de klarar sig ekonomiskt tryggt tills de är i arbete igen. Det är där skiljelinjen går mellan borgerlig och socialdemokratisk politik.