Återigen rasar debatten om att tidigarelägga betyg i skolan.
Den här gången är fjärdeklassare näst på tur att baxas in i betygssystemet, vilket föreslagits av en enig regering.
Anmärkningsvärt, kan man tycka, då regeringen inte ens har hunnit utvärdera att betygsåldern sänkts från årskurs åtta till årskurs sex, men har man bråttom att visa någon typ av reformvilja innan valet så har man.
Men låt oss backa bandet för en stund och titta lite på de reaktioner som förslaget har väckt. Forskaren Alli Klapp, tidigare verksam vid Göteborgs Universitet och nu vid Columbia University, säger: ”tror man att det här höjer resultaten så är man ute och cyklar”, till DN.
Hon berättar vidare om sin forskning, som visar att lågpresterande elever som får betyg från mellanstadiet uppvisar betydligt sämre resultat på högstadiet. Alltså: tidigare betyg kan eventuellt synliggöra problem men dess effekter förvärrar problemet.
Omyndigförklaring
Att hävda att betyg från årskurs fyra är det bästa sättet att upptäcka elever som halkat efter, att mena att det är det enskilt bästa verktyget för våra lärare, är att omyndigförklara lärare och skolpersonal.
För vad regeringen på allvar hävdar är att lärarna saknar förmåga att se barnens kunskapsutveckling och hitta lämpliga insatser.
Så istället för att stärka lärarutbildningen, satsa pengar på att anställa fler lärare och stärka skolans bildningsansvar så väljer regeringen att satsa på betyg. Helt utan stöd i någon pedagogisk forskning, men med en vanföreställning om att det skulle underlätta för barn att lära sig mer. Forskningen, eleverna och lärarna säger emot.
Att vara övertygad om att tidigare betyg kommer leda till att svenska elever mår bättre och lär sig mer är himmelskriande naivt på gränsen till dumt.
Utjämna uppväxtvillkor
Skolan ska vara en demokratisk och öppen samlingsplats där vi delar kunskap och utvecklas, där vi utjämnar uppväxtvillkor och skapar starkare jämlikhet. Regeringens förslag är en målsökande missil rakt in i den visionen. Tvärtom riskerar den att stärka ojämlika förhållanden och urholka kunskapsutvecklingen i den tidiga skolåldern.
Jag tror att de flesta av oss känner någon som går i fjärde klass. Min lillasyster ska börja i fjärde klass nästa år. Min kusin fick sina första betyg i sjätte klass.
Även om våra personliga upplevelser inte kan ersätta pedagogisk forskning måste varje förälder, varje närstående vuxen ställa sig frågan: Kommer tidigare betyg att hjälpa mitt barn att lära sig mer? Kommer det vara ett bra verktyg för att utjämna uppväxtvillkor och stimulera till mer lärande?
Beslut som bör återtas
Varje lärare måste fråga sig, kommer tidigare betyg hjälpa mig att upptäcka barn som halkat efter? Eller kommer det, som mycket pedagogisk forskning visar, snarare dämpa lusten att lära?
Jag hoppas innerligt att det här beslutet återtas, som förslaget om sänkt studiebidrag.
Om inte för vår gemensamma skull så för min lillasyster, ditt barn och din bästa kompis kusin. För att de ska få lära sig och utvecklas i lugn och ro.