Regeringen är svaret skyldig
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men det viktigaste skälet är den avgörande betydelse ett välfungerande infrastrukturnät har för ekonomisk tillväxt.
Låt vara att vi i informationssamhället ohindrat kommunicerar över stora avstånd - internet och mobiltelefoni har gjort det lättare än förr att arbeta på distans. Men i takt med att tjänsteekonomin gradvis tränger ut den tunga industrin ökar samtidigt samhällets behov av goda persontransporter.
Laptoppen må vara ständigt uppkopplad men med den i knäet reser och pendlar vi som aldrig förr.
Inför det amerikanska presidentvalet utlovade Barack Obama den största infrastruktursatsningen i USA sedan de federala motorvägarna byggdes ut under 1950-talet. Väl i Vita huset drev han igenom transportinfrastruktursatsningar för motsvarande drygt 1 350 kronor per capita. Till detta kommer investeringar på delstatsnivå.
De europeiska länderna är inte sämre. Italien genomför infrastruktursatsningar motsvarande 1 910 kronor per capita. Till detta kommer omfattande privata investeringar. Frankrike investerar motsvarande 2 315 kronor per capita i olika infrastrukturprojekt. Tyskland satsar motsvarande 565 kronor per capita... Värst är vårt granland Danmark, som planerar en jättesatsning över en tioårsperiod. Delar man den avsatta summan i fyra, för att kompensera för det längre tidsperspektivet, motsvarar satsningen fortfarande drygt 3 050 svenska kronor per dansk.
Sverige är ett avlångt och glesbefolkat land, lyder ett slitet uttryck. Men det är ett faktum med viss betydelse för infrastrukturplanerarna. Det kostar mer att upprätthålla goda kommunikationer i Sverige än i många andra länder. Ändå har vi allt sedan 1980-talet avsatt betydligt mindre summor per capita i underhåll och nyutbyggnad av infrastrukturen än resten av Europa. Och som ett resultat är vägnätet illa eftersatt.
Hur stora summor har då den svenska regeringen valt att öronmärka för olika infrastrukturprojekt, så här i krisens tecken? Infrastrukturminister Åsa Torstensson är ju inte lite stolt över regeringens framsynthet härvidlag. Svaret är genant: motsvarande 110 kronor per svensk. Alltså bara drygt en trettiondel så mycket som det betydligt mer tätbefolkade Danmark.
Det är Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, som tagit fram siffrorna på uppdrag av Stockholms Handelskammare. Hans rapport presenteras i dag, torsdag. Vågar man hoppas på reaktioner från Rosenbad, annat än sedvanlig pinsam tystnad? Avgjort är att regeringen är svaret skyldig.