Regeringen måste kommunicera
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men det betyder inte att man ersatt nyliberalismen med en annan ideologi, som kanske ligger vanligt folk närmare. Nej, man har ersatt den med kalkyler och siffror och i övrigt ingenting, förutom en ambition att "lyssna in" folkviljan. Och nog för att den "profileringen" bidrog till att moderaterna gick segrande ur valet 2006. Men i regeringsställning är den problematisk, minst sagt.
Till att börja med har en regering inte rätt att gömma sig bakom folkviljan. Vår demokrati är representativ, och det lägger ansvaret för politiken på folkets företrädare. Men framför allt får inte oviljan mot ideologisk polemik stå i vägen för att man motiverar och försvarar sina reformer - med ideologi, när de för en gångs skull är ideologiskt motiverade. En regering får aldrig vara så upptagen med att lyssna in folkviljan att väljarna möts av tystnad när de å sin sida pressar örat mot Rosenbad.
Ett exempel är regeringens utförsäljningar av offentligt ägda företag. Försäljningen av Vin & sprit var visserligen mycket lyckad, utifrån ett statsfinansiellt perspektiv. Men det verkliga skälet att sälja Vin & sprit är ideologiskt: Statens uppgift är ju att skydda sina medborgare, garantera en grundtrygghet och skapa förutsättningar för tillväxt (till exempel genom infrastruktursatsningar). Inte att producera sprit, och kränga den i utlandet genom aggressiv marknadsföring (medan man upprätthåller återförsäljningsmonopol här hemma).
Detta borde regeringen ha varit tydliga med, speciellt som det är en syn många svenskar kan sympatisera med. Men icke.
Samma sak i sjukförsäkringsdebatten, som är aktuell nu. LO har skickat personliga brev till borgerliga riksdagsledamöters grannar: Din (namngivne) granne tänker försämra din sjukförsäkring, skanderar man. En riktigt smutsig kampanj som knappast har något annat syfte än att skapa obehag för enskilda politiker. Men regeringen protesterar inte mot metoderna. Man förblir tyst. Kanske man "lyssnar in".
Och förklaringen är att man vill undvika konfrontation eftersom man är rädd för en debatt i sakfrågan, om sjukförsäkringarna. Inte för att man är rädd att man kanske har (räknat) fel, utan för att man är övertygad om att man skulle få fel. Att verklighetsförankrade argument i det här fallet inte har en chans i en debatt med en opposition vars svängrum för opportunism och valfläsk är betydligt större. Alternativet, att försvara reformen av sjukförsäkringen på ideologisk grund, avstår man. Man vill ju inte framstå som ideologisk. Problemet då är att väljarna inte förstår varför regeringen agerar som den gör. Och det kan knappast annat än skada förtroendet. Så visst är det bra att regeringen lyssnar in folket. Men kommunikationen får inte vara envägs.