Livet innebär att en mängd val måste göras. Så är det egna, privata, livet och så är det politiska livet. Val som kommer att påverka hela landet görs när en regering lägger fram sitt budgetförslag. Det är då vi kan se vilka områden regeringen anser vara viktiga.
För en dryg vecka sedan, den 24 augusti, kunde vi läsa i GT om att finansministern hade haft presskonferens och presenterat vilka val den moderatstyrda regeringen har gjort.
Låter rimligt
Anders Borg vill stötta ekonomin för att klara jobben. Det låter sympatiskt när arbetslösheten väntas ligga kvar på drygt åtta procent nästa år. Det är till och med rimligt att i det läget låna pengar till nya satsningar, säger finansministern.
Då är det i sin tur ganska rimligt att vi får veta vilka val den moderatstyrda regeringen har gjort. Kommer man att stödja byggsektorn, som ofta kallas för ett lokomotiv när det gäller att få tillväxt?
Kommer man att satsa på välfärden, något som statsministern ofta framhåller som en hjärtefråga? Bättre förhållanden på landets äldreboenden genom mer personal? Kanske man väljer skolan? Kanske man rent av väljer att återskapa den arbetsförmedling vi hade innan Sven Otto Littorin började rasera den?
Nej, vi kommer av allt att döma att få njuta av det femte jobbskatteavdraget som kostar 15 av hela reformutrymmet på 25 miljarder.
En miljard väntas gå till att sänka skatten för pensionärer och det är faktiskt både bra och rättvist. De olika A-kasseavgifterna skall sänkas och det är också bra. Men det riktigt stora utrymmet tar alltså nästa jobbskatteavdrag.
Arbetslösheten kvar
Om de andra fyra avdragen hade varit så framgångsrika som moderaterna menar hade vi knappast haft en arbetslöshet på åtta procent. En arbetslöshet som regeringen själv räknar med skall sjunka enbart marginellt till 7,8 procent 2015.
Istället för att satsa på åtgärder som direkt kan ge både jobb och välfärd lånar man pengar till att sänka skatten. Om en familj lånar mer och mer år efter år kommer dagen då återbetalningen ska ske.
Man brukar tala om hushållens överbelåning och vilka svåra konsekvenser det kan ge. Men att låna till skattesänkningar är, i den moderatstyrda regeringen, klokt och ett bra sätt att klara jobben.
Ökande bostadsbrist
Vi har en bostadsbrist som ökar för varje mätning. Att skapa fler bostäder vore inget dumt val att göra. Men då menar jag inte genom att ordna fler andrahandskontrakt.
Mellan 2004 och 2006 fanns det investeringsstöd och då producerades det hyresrätter. Det stödet kostade 1,5 miljarder om året. Rotavdraget, som hyresgäster inte får använda, kostar 16 miljarder om året. Man kan, som regering, välja att stimulera bostadssektorn genom ett investeringsstöd, då skapar man en mängd jobb och unga vuxna kan få möjligheten till en egen hyreslägenhet.
Man kan förstås också välja att satsa på andra jobbåtgärder än fas tre. Men förutsättningen är givetvis att man vill göra sådana val och det vill uppenbart inte dagens regering.
Avslutningsvis måste jag bara säga att jag inte kan förstå hur en så erfaren och omdömesgill politiker som Lena Celion kan delta i pajaseriet med diskplockare på Munkkällaren.